Hvem är då denne nye tillbedjare af Baldersholm? frågade målare leende. Den rike grefve Jxenhjelm, egare af det stora säteriet Brovik i Westergöthland. — Det är en gammal vän af min familj, och ehuru han visserligen i intellektuelt afseende icke undfått stora pund, är han dock ingalunda en friare att förakta.... Yxenhjelmska ätten leder sina anor ända upp till trettioåriga krigets tider och hvad förmögenhet beträffar, så kan denne deri täfla med de rikaste. ... Ni finner således att jag måste vara villrådig. Alltid talar ni om anor och rikedom — ätertog Berthini med en axelryckning. — Den der Yxenbjelm ... han är ju dum, säger ni?AEHan är en bjertans beskedlig landtjunkare, ogement intresserad af sina oxar, får och gödselhögar, och hans konversation inskränker sig vanligen till dessa ämnen, de enda han förstår. ... Och en sådan man skulle ni välja åt er finbildade dotter?Ja — hvarför icke? Les extremes se touchent, som ni vet. v Ni gör i er egen sak, hur ni behagar, herr grefve — svarade Berthini kallt. — Emedlertid får jag tacka er för den gästfrihet, ni visat mig. Jag reser i morgon.e