Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1849, sida 1

O nej — jag borde det visst icke, då jag har ett så tjusande föremål, som ni i grannskapet.... Besvära er icke med några artigheter herr baron — afbröt den unga flickan kallt, i det hon tog Wallmans arm och aflägsnade sig — jag tror i alla fall föga på deras uppriktighet.Besitta den ungen — mumlade hofmarskalken förargad — hon pröfvar riktigt tålamodet. Men vänta bara ... En gång min hustru, skall hon nog få lära sig att nedstämma tonen. XI. En kapplöpning. Följande morgon uppsteg hofmarskalken ovanligt tidigt och begaf sig ut i trädgården, för att uppfriska sig med en promenad. Ingen var ännu vaken i huset och hofmarskalken gick sålunda en god stund ensam bland fruktträd och blomsterrabatter. Ett ganska vackert ställe, det här Baldersholm — mumlade han i det han satte sig på en gräsbänk — och dertill värdt ett par hundra tusen riksdaler. Då det blir mitt, skall jag låta anlägga en engelsk park. ... Det är verkligen det enda, som felas.