Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juli 1849, sida 2

tecken till anfall, och husarerne sätta sig fast i sina sadlar. Nu hvirfla trummorna för andra gången, och sablarne flyga, som lika många blixtrar, ur skidorna. Tredje gången förnyas trumhvirfveln, nu besvarad af trumpeternas smattrande ljud, och som en stormvind störtar den lilla tappra skaran framåt i flygande karrier. Hästar och ryttare ligga sträckte utåt marken; kanonerna dundra, handgevären blixtra och knalla, dam och krutrök insvepa allt i ett för ögat ogenomträngligt moln; men framåt och oupphörligt framåt storma de ungerske husarerne uppåt den betecknade höjden. Några minuter till, minuter falla af ansträngningar, af blodsarbete, af odödliga hjeltevärf, och — fiendens artilleri tystnar. Servisen är nedhuggen, infanteri-betäckningen sprängd, och det tunga kavalleriet jagadt på flykten. Stridens utgång ir afgjord. Kossuth, som i egen person deltagit i striden, trycker med glädjetårar i ögonen Görgey till sitt bröst och utropar hänryckt: Med en sådan här är vårt fädernesland oöfvervinneligt! Den gamle qvartermästaren och hälften af hans trupp hafva med sitt lif köpt dagens seger. Så kämpa de ungerske husarerne.