Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1849, sida 2

ooÅ 11 1k, OCn Crnaltlaå dertilI 4 veckors tid. Kunna de icke bli ense, afgör England tvistepunkterne. S 8. Alla (utan undantag) såväl krigssom podllitiska fångar skola utvexlas i Flensburg sednast 25 dagar efter ratifikationen. 5 9. Konungen af Preussen inbjuder de öfrige tyska regeringarne, som aktift deltagit i kriget emot Danmark, att biträda denna konvention. 10. Under vapenhvilan regeras Slesvig af en dansk och en preussisk kommissarie, och England inbjudes att sända en tredje som medlare vid uppkommande stridigheter. Denna kommission skall regera landet efter de der bestående lagar, dock skola alla lagar och förordningar, som blifvit satte i kraft efter den 13 Mars 1848, kunna efter godtfinnande förkastas eller bibehållas af kommissionen. 3 11. De till ordningens upprättbållande nödige militära krafter ställas till denna kommissions I förfogande, från danska, preussiska eller den neutrala siden, allt efter distrikternas belägenhet, der de respektive makternes trupper äro förlagda. 8. 12. Under vapenhvilan skall Slesvig hafva en interimsflagg, med samma rättighet som den danska. 13. Posten befordras regelmässigt äfven geI nom hertigdömet Holstein. s8 14. Sednast 8 dagar efter den 10 Juli skall konventionen ratificeras. Den är affattad på danska, tyska och franska, hvilket sistnämnde språk skall gälla som afgörande vid möjligen uppkommande tvister. Hvad fredepreliminärerne beträffar, så bestämmes i Å 1, att hertigdömet Slesvig, hvad dess lagstiftning och inre förvaltning vidkommer, skall hafva sin egen författning, utan att vara förenadt med Holstein och dess politiska förbindelse med Danmark oförkränkt.2:dre paragrafen bestämmer, att hertigdömets definitiva organisation skall ordnas på nyssförmälte basis; England skall dervid upptråda som medlare. 1 3:dje parag. heter det, att bertigdömena IIolstein och Lauenburg skola fortfarande vara medlemmar af det tyska (preussiska?) förbundet; de skola af sin hertig, konungen af Danmark, så snart som möjligt erhålla en representativ författning. 1 4:de paragrafen säges, att ofvananförda bestämmelser i intet afseende skola preejudiciera arfsföljden, men att danska konungen, efter fredsI slutet, tager iniativet och ordnar i förening med stormakterna denna angelägenhet. I 5:te par. anmodas stormakterne att vara garanter för den slutliga fredens noggranna utförande i Slesvig. Inom 8 dagar skola dessa preliminärartiklar vara ratificerade. Begge statshandlingarne äro afslutade under medverkan af engelska gesandten i Berlin, grefven af Westmoreland, och undertecknade, å Preussens vägnar, af kammarherren, baron v. Sckleinitz, och å danska sidan af kammarherren e. j Recdtz. I landsförsamlingen i Slesvig bragtes den 16 Juli frågan om vapenstilleståndet å bane. Departementschefen för utrikes ärenderne, Harboy, meddelade då, att ståthällarskapet flera gånger hänvändt sig till preussiska regeringen med den begäran att få deltaga i underhandlingarne, men rönt afslag, under föregifvande, att Preussen icke kunde finna någon sorm för en sådan medverkan. Deremot hade preussiska regeringen, genom konungens adjutant Manteuffel, den 12 Juli meddelat, att den 10 Juli afslutats en vapenhvila på 6 månader, hvilken skulle gälla som grundbasis för den slutliga freden. Harbou uppläste en skrifvelse från preussiska premierministern Brandenhurg till stäthållarskapet, hvari detta allvarligen enmodas. att medverka till frågans fredliga lösning. Vidare uppläste han fredspreliminärerne och vapenstilleståndskonventionen samt slutligen täthållarskapets svar på Brandenburgs skrifvelse, i hvari det protesteras emot Preussens tillgöranlen. Derefter föreslog han ett hemligt möte, wari regeringen skulle meddela hvad den kunde yppa, I ingående landets ställning. Vid uppläsningen af le preussiske statshandlingarne förmärktes yttEAA —c-2-—— ——