Sjöfartsunderrättelser. Notiser angaende seglingen på St. Lawrence-floden. En vestlig ström af 1 mils fart i timman sätter mellan St. Pauls Island och Points de Monts. Denna ström kan under vissa omständigheter vara starkare och sträcka sig till och med till Green Island. Efter att hafva blåst någon kort tid, kastar ostvinden om till NV och derifrån till SV, allteftersom den bedarrar. NV-vinden kan begagSe för att ernå den bästa ställning att anlöpa . Pauls, då vinden hunnit öfvergå till SV. isbeg. tjocka och magnet-attraktion göra seglingen genom Belle-Islesundet sarlig, hvarföre denna genomfart icke må vågas, så vida icke nöden dertill är tvingande. Nevfoundlands bankar äro till en del mindre noggrannt utmärkte på de nyare sjökorten. Banquerance-banken har en större utsträckning och icke så mycket vatten som korten angifva. Blott den norra hälften af Green Bank är utlagd på Blackfords och Imrays kort. Trenne föränderliga och lokala omständigheter. tros hafva ett samtidigt inflytande på farten till golfen: 1) Polarströmmen långs stora banken, dock icke sträckande sig innanför Newfoundlandsströmmen, intill 54— 55 V. 2) En rakt vestlig strömsättning långs sydkusten till strömmen från Newfoundlands vestra kust (i linie med Cap St. George och Cap Ray) och 3) Utströmningen från St. Lawrence golf, böjd sydhän långs vestra kusten af Newfoundland. Många tro, att polarströmmens fart uppskattas förhögt, under det man befinner sig vester om densamma, och att man anser sig vara förmycket sydvest, samt derigenom kommit i beröring med den åt kusten sättande strömmen och sålunda blifvit kastad på land. Åndra åter, fastän de rigtigt uppskattat Polarströmmen, hafva trott att ingen vestlig strömsättning äger rum; denna har emellertid bringat dem i-beröring med utströmningen från golfen och kastat dem på kusten af Cap Breton Island, under det de ansågo sig vara i farvattnet till St. Pauls. Polarströmmens hastighet öfverstiger i allmänhet knappt 12 mil i dygnet. I Augusti månad, efter sortfarande vackert väder, har man alls icke bemärkt någon Pol: arström, men deremot alltid en vestlig strömsättning. Det svåraste och farligaste för en främling i dessa trakter anses vara: att angöra St. Pauls Island med ostlig vind under tjocka. Genom den vestliga strömsättningen skall skeppet sannolikt vara före räkningen, under det den föranleder en större sydlig böjning af utströmningen från golfen, så att denna löper nästan rakt tvärsöfver inloppet vid St. Pauls Island. Författaren af dessa notiser (införde i engelska tidskriften Nautical Magazine. Aug. 1848) anför, att han mer än en gång befunnit sig i ett obehagligt granskap af Cap Nortb, då han var i begrepp att gå norr om St. Pauls och att han engång, med lätta vindar, hade avancerat intill 50 mil från St. Pauls, utan fel i sin räknade latitud, då vinden sprang på ostkanten; att han då drejade till vinden för att försöka få lodskott vid kusten af Newfoundland, öster om Cap Ray; lodningen utvisade 80 famnar, hvarefter han höll af under 2 märssegel, i afsigt att komma vidare efter lodet till St. Pauls; men då vädret något klarnade, blef han ganska öfverraskad att befinna sig emellan Cap North och St. Pauls, och fann, kl. 1 e. m., förmedelst krysspejling, felet i den räknade latituden, uppkommet under endast 24 timmar, vara icke mindre än 26 minuter syd. Hätbpehare9g ckanneligta