I — ä scäceiHbsr— för att tillkännagifva hans ankomst, hvarefter ö stormklockorna skola sammankalla landtstormen så väl i fiendens front som i hans rygg. Genom oupphörliga anfall skall fienden ständigt och jemnt oroas och hans detacherade truppafdelningar nedgöras till sista man. All proviant, vare sig hvilken som helst, skall bortföras till bergen, eller gömmas i moraserna, på det att fienden må omkomma af hunger. Innan fienden besätter en by eller en stad, skola alla lefvande menskliga väsen aflägsna sig; blott några få modige män skola stanna qvar för att afbränna taket öfver hans hufvud. Genom ett sådant förfarande räddade sig Ryssarne sjelfve undan Napoleons öfvermakt. Då fienden dessutom uppbränner ungerska städer, såsom fallet nyligen varit med Bosorkany, så låt det åtminstone brinna der, hvarest det bör brinna, nemligen på de ställen, der fienden ämnar att uppehålla sig. Om vi segre, så hafva vi ju ett fädernesland, och de nedbrända städerna och byarne skola ånyo uppblomstra. Besegras vi åter, så går ju ändock allt förloradt; ty det är ett utrotningskrig, som man för emot oss. Alla städer skola barrikaderas, presterne med den korsfästes bild i händerna gå i spetsen för landtstormen, folkförsamlingar hållas öfver hela landet, för att samråda och öfverenskomma om gemensamma planer. Derefter anvisas samlingsplatser för enskilta komitaters landtstorm och nödiga åtgärder till beslutens verkställande träffas. Hvar och en, som icke uppfyller sin pligt mot fåderneslandet, betraktas såsom dess fiende. Fäderneslandet är i fara! Men vi hafva en tapper, modig, 200,000 man stark här, med hvars för friheten glödande hjeltar icke de der slafveriets legobjon kunna på något sitt jemföras; ty våra landsmän stå i Guds strålglans, men våra fiender äro mörkrets tjenare. Ännu en gång: denna strid är icke blott en strid mellan tvenne fiendtliga härar: det är tyranniets kamp emot friheten, barbarernes mot ett fritt folk. Derföre måste ock folket sjelft resa sig och när dess millioner understödja vår här, då kunna vi vara fullt förvissade om att tillkämpa oss och hela Europa seger och frihet. Derföre, du mäktiga krigarfolk, grip i förening med armeen till vapen! Till vapen, till vapen hvarje medborgare, hvarje fosterlandets son ! Då är segren vår; men också först då. Fördenskull bjude och befalle vi en allmän landtstorm för friheten i Guds och fäderneslandets namn. Gifvet i Buda-Pesth d. 27:nde Juni 1849. Ludo. Kossuth, guvernör. Barthk. Szemere. Lad. Csany. Arthur Görgey. Sig. Vukowich. Cas. Batkyani. Ålickh. Horvatk. Franz Duschek.