VIII. Signor Berthini. Några dagar efter det misslyckade enleveringsförsöket befann sig Theodor en vacker morgon ensam i sin atelier. Fönsterna voro öppnade och den ljumma sommarlusten insilades genom de röda gardiner, hvarmed de voro betäckta. En mängd utländska vexter, som voro placerade på hyllor, och hvilkas förtjusande blommor stodo i sin fullaste fägring, spridde en ljuf vällukt i det stora, ljusa och luftiga rummet, der för öfrigt en viss artistisk oordning var rådande. I en morgonrock af grönt siden stod den unge mannen framför en stafflett och betraktade med en halft sorgsen, halft vredgad min en halffärdig målning, hvarmed han för närvarande var sysselsatt. Det var en kopia af samma tafla, som han fått i uppdrag att måla på Baldersholm. Den döende Cleopatras drag voro ännu icke fullt utförda, men man kunde ändå finna, det Theodor bemödade sig, att teckna sin älskarinnas bild. ur minnet. Det var blott ansigtet, som ännu var otydligt. Det öfriga var redan färdigt och utfördt med en sällsynt artistisk talang. Halsen, kring hvilken