Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1849, sida 1

AAii — förslag blifvit öfverlemnadt till K. M:ts prösning och vunnit dess stadfästelse. Ur v. häradshöfdingen hr Fr. Bundsens å Holma till sällskapets förvaltningsutskott såsom dess ombud ingifna berättelse om landthushållningens framsteg och nuv. ståndpunkt inom Brastads socken utdraga vi, följande underrättelser, som vi anse vara af allmännare interesse: f) -Sistlidet år gjordes försök med rofodling på 3:ne ställen inom denna socken, nemligen: på trumslagarebostället Säm och löjtnantsbostället Säleby, som arrenderas af landtbrukaren J. Lundbom, och hos undertecknad på IIolma. På det förstnämnda stället misslyckades företaget helt och hållet, troligen derföre, att jorden icke var sallkomligt tjenlig, samt att dessutom insekter gjorde skada på plantan, då den var nyss uppstucken. Men på det andra stället, hvarest först utsåddes 2.1 lod frö, utan att plantor deraf uppkommo, utsåddes åter i samma jord 23 lod frö, hvilket gaf en afkastning af 20 tunnor. På Holma besåddes ett tunneland, med den behandling, som den af förvaltningsutskottet lemnade tryckta beskrifning utstakade; och ehuru en del af jorden var otjenlig genom sin sanka belägenhet, lemnade den dock en afkastning af 250 tunnor rofvor, af hvilka en större del vägde omkring 16 skålpund. Med dessa 250 tunnor gjorde jag åtskilliga försök, för att utröna lämpligheten af denna odling inom vårt kalla klimat. På sjelfva åkren lät jag i början af Oktober, innan ännu frost infunnit sig, gräfva ett 10 alnars 5 qvarters dike, lade deröfver några smala, såkallade slagor eller krakar, så tätt invid hvarandra, att rofvorna ej kunde nedfalla derimellan; derpå lades 53 tunnor rofvor, i form af en ryggås, och derpå 3 tum tjockt med länghalm, och slutligen der ofofvanpå med jord 4 å 5 tum tjockt. Den utdunstning, som rofvorna lemnade, drog sig genom diket, och först sedan frost några dagar inträffat, lät jag med halm igenstoppa öppningen af diket. Först i början af denna (Januari) månad, har jag öppnat högen, der inga af rofvorna voro det ringaste skadade. 50 tunnor lade jag i en säker källare, hvilka äfven hitintills väl bibehållit sig, och den öfriga afkastningen, omkring 150 tunnor, har blifvit använd genom daglig upptagning från åkren, till mjölkekor, gödoxar och får, ända till början af December månad; och ehuru under den tiden flera frostnätter inträffade, märkte jag icke att någon skada eller försämring, vederfors rofvorna. Jag är derföre genom de af mig gjorda försök sullkomligt öfvertygad, att för boskapsskötseln har hitintills, ; åtminstone -inom denna orten, icke blifvit bekant något fördelaktigare utsäde, så väl genom sin rika afkastning som dess användbarhet, hvarigeI I I nom jag anser att minst 100 proc. hö kan inI sparas för nötkreatur och 150 proc. för får, (af Cheviotracen isynnerhet), hvarförutan hos kor mjölkafkastningen förökes ofta med 50 proc., och stundom ändå mera; gödkreaturen gödas med mycket mindre kostnad, och spillningen ökas betydligt, äfven till dess qvalitet. 2) bet tyckes, som skulle dei Bohus län anlagda schäferier af cheviotracen blifva af den mest ——— — I