Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1849, sida 1

12, mn rr 2 — välgörande nytta, för införande och kringspridande af en bättre fårrace, hvilken, att döma efter de får, som jag sedan förliden Maj månad, för kongl. hushållningssällskapets räkning haft under min vård, tyckes hafva särdeles trefnad i vårt klimat, der de med mycken fördel tyckas kunna vallas i ljungmarkerna, under den strängaste vinter. Då jag vid emottagningen af dessa ädla djur, 30 tackor och 2 springbaggar lät genast klippa dem alla, erhöll jag af hvarje bagge 105 (l. ull, och af tackorna emellan 7 8 CL. af hvardera. Som denna ull, hvilken är af medelfin beskaffenhet, icke var särdeles oren, bortgick icke heller betydligt genom tvättningen. Ett får af cheviotracen, väl skött och vårdadt, skall således kunna gifva lika mycken ull som 7 a 8 får af den race, som allmogen i allmänhet nu äger, och till detta fårets föda behöfves egenteligen icke något hö, utan endast halm och en enda rofva om dagen. Resten af födan tages i ljungmarken genom vallning, under hela vintren, då icke alltför mycket snö betäcker ljungen. Genom denna hitintills redan af mig vunna erfarenhet, synes det således ovedersägligt, att utspridandet af denna fårrace är en bland de fördelaktigaste reformer, som kunnat tillskyndas vårt Bohuslän uti landthushållningen. Hvad åter beträffar hästracens förbättrande, så har förvaltningsutskottet redan derom dragit försorg: en af de införskrifne norska hingstarne finnes inom denna socken och synes vara ett godt och starkt kreatur, hvarföre det är lika troligt som önskvärdt, att racen kommer att med tiden förbättras; men det önskade resultatet skulle i min tanka fortare hafva vunnits, om språngafgiften kunnat nedsättas till 2 rår rgs, ty 5 rdr anses i allmänhet af allmogen för en ej obetydlig summa, att på vinst och förlust utgifva, och det är endast några såkallade hästvänner, som begagna sig af det yppade tillfället att kunna få uppföda större och starkare hästar. z) Jag tager mig friheten att till förvaltnings-utskottets uppmärksamhet meddela, att hemmansegaren Calle Olsson i Hallind af Bro socken och detta pastorat synes längesedan hafva förtjent någon uppmuntran för sin visade skicklighet i landtbruk och trädplantering samt trädgårdsanläggning. Han var den förste bonde inom detta pastorat, som började att anlägga klöfvervallar, redan för öfver 10 år sedan, och dermed han sedermera fortfarit i förening med ett utmärkt väl skött åkerbruk. Genom nedläggande af sitt bränneri, har han under de senast förflutna åren visat sina pastoratsboar, att ett godt landtbruk icke behöfver stöd af någon brännerirörelse, hvilken också för närvarande icke finnes på någon enda bondgård inom hela detta pastorat, som eger en folkmängd af 6000 innevånare. Men hvad som ännu mer utmärkt denna bonde, är hans outtröttliga nit för plantering och trädgårdsskötsel. För omkring 20 år sedan anlade han en trädgård, der han med särdeles omvårdnad, såväl i anseende till sjelfverkställda ympningar och okuleringar, som val af de utsöktaste och ädlaste fruktsorter, nedlagt mycken verksamhet och möda, och nu skördar en frukt af astrakaner, bonchretiens och bergamotter, med flere andra bättre sorter af både äpplen och päron, att KROKEN TSARENS SENSE SSSK ESA TROIENEDENL IE TREAN LIGIER —