Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1849, sida 1

mens sista timma hafva slagit. Väl tyckes reaktionen ännu hafva åtskilligt att hoppas och följer således med glädje de segrar, som Ludvig Napoleon i Frankrike och Fredrik Wilhelm i Preussen tyckas stå på vippen att vinna öfver rörelsen och rörelsemännen; men de reaktionära inse icke, att just det, som utgör orsaken till deras glädje, tvifvelsutan blott är ett varsel, ett förebud för begge dessa löftesbrytares olycka och undergång. Endast och allenast i det fall, att de begagna sina ögonblickliga segrar till mot s a tsen af reaktion, kunna de i längden räddas; men den, som Gud vill förderfva, honom slår han med vanvett, säger ett gammalt ordspråk, hvilket förr, än man tror, torde komma att gå i uppfyllelse både på den krönte despoten och den okrönte menedaren. Tunga åskmoln ligga lägrade rundt omkring den politiska horizonten. När de en gång i fullt raseri börja urladda sig, torde det vara bäst att icke befinna sig på höjderna. Det är blott en Franklin förbehållet att ostraffadt rrycka blixten från himmelen; men så hade han ock förut ryckt spiran ur tyrannernes händer. ). i ) Eripuit coelo fulmen sceptrumque tyrannis. WAA — — —