Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juni 1849, sida 1

ÅSÅCIIII)II, S9111 HT vv 40(0444—-4— Spanien och prohibitivsystemet. De frisinnade förändringar i handelsoch tulllagstiftningen, hvilka under de sednare åren i Brittannien vidtagits, och de fördelaktiga resultater i finansielt afseende, hvilka derigenom uppstått för brittiska statsverket, begynna nu i flera delar af Europa att verka på de styrandes öfvertygelse och åsigter, beträffande tullfrågor. Mångenstides synes man numera vara betänkt på att lossa de band och fjettrar, som så länge hindrat och inskränkt den fria handels-gemenskapen folken emellan — ja! till och med i länder, hvarest man hitintills hårdnackadt har bibehållit ett strängt prohibitivsystem, tyckes man nu börja finna, att man måste gifva med sig för tidsandan, att man måste öfvergå till liberalare tullagar och författningar. Ett exempel härpå lemnar oSs i Spanien. Intet land i Europa bar mera konseqvent hyllat skydds-systemets läror, än det, men intet land har också lidit så mycket af detta system, som Spanien. Förstörda finanser, demoraliserad befolkning, fattigdom och elände, samt fabriker långt efter sin tid — se der följderna af denna konseqvens! Förgäfves hafva der, såsom annorstädes, en och annnan mera klartseende fosterlandsvän höjt sin stämma, och yrkat på frihet i handel och näringar, på sinans-tullafgifter, på rättvisa och billighet mot konsumenterna eller den stora massan af nationen. Skriket på skydd för den så kallade nationellaindustrien, och skränet att handelsfrihetens förfäktare varit köpte af det falska England, hafva dock hitintills öfverröstat dessa fosterländska stämmor. Prohibitismen har fortfarande fått oinskränkt regera, plåga och utarma detta af naturen i så många afseenden gynnade land och folk. Så har det varit; men sanningen kan ej i längden förqväfvas; förr eller i sednare bryter den sig väg, och gör, i trots af hvarje motstånd, sina satser ej blott hörde utan äfven i gällande. Spanska ministeren har nemligen för en kort tid sedan föreslagit för spanska folkets re; presentanter, att i liberal rigtning förändra den nu gällande tulltariffen. Beträffande denna proposition innehöll för några postdagar sedan engelska tidningen Aorning Chronicle, en artikel, som vi här nedan reproducera, utiden förmodan, att den skall intressera läsaren, ej allenast i anseende till dess omedelbara afseende på frågan i Spanien, utan äfven emedan det resonnemang, som genomgår densamma, är i vissa fall tillämpligt på vårt kära fäderneslands tullagar och sabriksförbållanden. Hvarthän ett konseqvent probibitiveller skyddstull-system förer ett land finnes der angifvet, och, sedan man tagit kännedom af artikelns innehåll, förstår utan tvifvel den reflekterande läsaren sjelf att, förbytande scenen, lokalisera teckningen, samt mildra de skuggor i taflan, hvilka äro passande blott på — Spanien. Artikeln lyder, som följer: Spanien är skydds-systemets förfäktares förlofvade land. Detta national-ekonomiska partis fördomar hafva nemligen derstädes, från äldre tider, helt och hållet utpriglat sig i den kommersiella lagstiftningen. Uti intet annat europeiskt land hafva de förmått att förskaffa sig ett så uteslutande välde, och ingenstädes hafva de kastat en så tung och mörk skugga öfver merkantila företag och produktiva arbetsförsök, som der. Frihet i handel och näringar har i Spanien alltid varit lika mycket okänd, som samvetsfrihet. En prohibitorisk inqvisition, understödd af en här utaf legohjon, har derifrån bannlyst Englands bomullsvaror med samma ifver, som Dominikanernes brödraskap, organen för ett bigott hof, har bannlyst och förföljt detta samma kätterska Englands teologiska lärosatser. Bägge dessa systemers sträfvanden voro, det må vi erkänna, på sin tid understödde af allmänna opinionen i landet, och liksom Spanien vår det sista land, som öfvergaf det sednare af dem, har det äfven med samma orubblighet bållit fast vid sin tro till och förtröstan på det förra. Halföns national-ekonomister och statsmän sågo fordom uti koloniernas metalliska skatter en outtömlig källa för nationell storhet och rikedom, och hopande de blänkande håfvor från Mexiko och Peru i stora högar i moderlan