Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juni 1849, sida 2

la öfverstar vid nationalgardet äro redan församlade och man ventilerar en bögtidlig resning till konstitutionens skydd. 2:dra, 11:te och 12:te legionerna utfärda redan proklamationer, i hvilka Förbittringen emot regeringen blott allt för tydligt framträder. I 3:dje legionen, vid hvilken Etienne Arago för en bataljon och som i Februari kämpade med mycken ära, är rörelsen icke I mindre. Protester och proklamationer emot styrelsen och lagstiftande församlingen ingå från alla håll. Fyra stora demokratiska komitåer hafva förenat sig om följande proklamation: Republikens president och ministrarne stå ntom konstitutionen. Den del af nationalförsamlingen, som gjort sig till dess tjenstvilliga handtlangare, stär likaledes utom konstitutionen. Må nationalgardet resa sig! Må verkstäderna stängas! Må våra bröder i armcen komma ihåg, att de äro medborgare, och att det är deras första pligt att försvara konstitutionen. Må hela folket resa sig! Lefve republiken! Lefve konstitutionen ! Berget säger i dag på morgonen i en ny proKklamation till franska folket: -Nationalförsamlingens majoritet har tillbakavisat anklagelscakten, genom sitt votum har hon gjort sig till regeringens medbrottsling i attentatet emot Italien. IIvad skall vid ett sadant sakernas läge minoriteten göra? Sedan den protesterat på tribunen, blir den intet annat öfrigt, än att vända sig till solket, nationalgardet och armCen. Folk! ögonblicket är vigtigt. Alla dessa handlingar bilda sett stort monarkiskt sammansvärjningssystem emot republiken. Hatet emot demokratien, illa doldt vid Seinens stränder, ger sig luft vid Tibern. I den kamp, som uppstått mellan konungarne och folken, har regeringen stilllt sig på konungarnes Sida emot folken. Soldater! J ären dömda att gemensamt med österrikarne åter pålägga Italien träldomsoket! I det ögonblick, då Preussen, ÖSsterrike och Ryssland hota våra östliga gränsor, vill man göra er till våra fienders handtlangare. RNationalgardister! J ären ordningens och frihetens försvarare. Friheten och ordningen ligga i republiken, i konstitutionen! Upp! Må ri förena oss alla under ropet: För republiken! För försattningenÖ Hvem kan efter detta vänta en förlikning? Om icke Berget anklagar och dömer, blir det sjelft anklagadt och fäldt.RI. 1 c. m. I dag håller nationalförsaml. ingen offentlig session (se nedan). De deputerade församla sig i byråerna, Nationalgardet är öfverallt sammankalladt, och man talar om en stor demonstration från dess sida, hvilken, till konstitutionens förmån, i dag skulle ega rum framför nationalförsamlingens palats.I hela staden äro utomordentliga militäranstalter anordnade, i synnerhet omkring deputeradepalatset. Öfverallt starka patruller till fot och häst. På concordeplatsen och de närbelägna kajerna stå talrika trupper. Tuillerierna äro fullproppade af militär, Tuilleritrådgarden stängd och allmänheten fördrifven från terrasserna. På terrasserna lägrar gensdiarmerie de la Seine (det fordna municipalgardet); sjelfva trädgården ir besatt af Vincennesjägare. Kl. 3. Trupputvecklingarne blifva alltmer storartade. Vid alla gathörn stå lisliga folkmassor. På åtskilliga punkter af staden är ridande artilleri uppstäldt, i synnerhet vid nationalförsamlingens sessionslokal. Hela regementer kavalleri och infanteri genomtåga de qvarter, som begränsa Concordeplatsen. Bulevarderna äro besatte af Vincennes-jägare och liniesoldater. — Från boulevard du Temple satte sig en stark procession af minst 40,000 menniskor i rörelse, för att för nationalförsamlingen göra en demonstration. Itåget befunno sig minst 5 4 6000 nationalgardister; man ropade: vice la republique! nibe la constitution! Etienne Arago gick främst i nationalgardets uniform. Processionen tågade långs alla bulevarderna. På rue de la Paiz blef den skingrad af dragoner och lancierer. Vid detta tillfälle såg man arbetare ställa sig med blottade bröst i vägen för Vincennes-jägarne, hvilka framryckte med fäld bajonett. Jägarne hafva besatt de hus, vid hvilka rue Vivienne stöter till bulevarden. I afton få vi säkerligen upplefva en fruktansvärd gatustrid. Skott hafva redan lossats på bulevarderne. Fl. 1. Iurikesministern låter uppslå plakat, som erinra om 104:de och 108 tte artiklarne at författningen och lagen af d 22 Mars 1831 samt förbjuder hvarje skockning på gatorna. Bonaparte rider öfver en del af bulevarderna och örbi börsen.k. 3. Paris med kringliggande trakt är forlaradt i belägringstillstånd och lagstiftande föramlingen i permanens.Kort före postens afgång. Ministern Lacrosse har blifvit igenkänd på gatan och insulterad af folket. sensdarmeri de la Seine framkallar öfverallt, enom sitt våldsamma sätt att gå tillväga, försjjttrino hos folket. Nåcgon allmän EAHH han an