Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juni 1849, sida 1

som önska Tidningen si sig tillburen, ergätta kringbäravarit, eller med honom örrerenskommas kan. komma till afseendes fästande å vår anhållan, hvilket allt antecknats på icke mindre än fem och en half rader, nämligen: den minskning i ähandel och rörelse, som, i stadens norra del, amöjligen kan inträffa såsom följd af stora saluatorgets förflyttning till södra delen af staden — Det gifves kännbarare förluster, än de, hvilka orsakas af genom andras förvällande skedd minskning utaf utan orätt innebafvande egendom, och så menligt afslaget å vår rättmätiga fordran än kan för oss möjligen blifva, så är det dock beklagligare, att vederbörande kunnat förmå sig att så likgiltigt och knapphändigt taga i öfvervägande nästan hela nordstadens framställning om merberörde, för alla dem, som ej hafva att lefva af andra räntor än dem deras handel och rörelse afkasta, ruinerande förminskning af lifligheten i deras, det oaktadt troligen oförminskadt beskattade, näringsfång; ty att handel och rörelse i allmänhet ökas eller minskas allt efter lägenhetens närmare eller aflägsnare läge från en allmän försäljningsplats (förutsatt, hvad man äger rättighet förutsätta, att nämligen köparen kan allestädes erfara ett lika behandlingssätt) är så i ögonen fallande, att det endast kan undgå den verkligen blinde, eller den, som med uppsåt tillsluter ögonen. — Att handel och rörelse under den tid nya torget ensamt skulle vara salutorg, denna tid må vara snart sagdt så kort som heldst, derstädes äfven skall rotfästas, derom kan man vara säker drages all möjlig försorg, hvadan, om vi äfven helt och hållet öfverhoppa mellantiden tills nordstadens salutorg hunnit fullbordas och således icke eller fästa afseende på om nordstadens handlande och näringsidkare under samma tid kunna förtjena sitt uppehälle eller icke, nordstaden, sedan den härunder förlorat den handel och rörelse, der nu finnes, af ingen auktoritet, om än denne då aldrig så gerna det ville, skall kunna erhålla godtgörelse för dess förlust. Derföre måste, om rättvisa och icke ett våldsamt ingrepp i våra rättigheter skall vara grunden för frågans afgörande, försäljningens flyttning från stora torget ske samtidigt till norra och södra staden, med säljare lemnadt fritt val att afyttra sin vara hvar de för godt finna. i Men vi vilje äfven tillse, om icke vederbörandes så lösligen framkastade medgifvande, att för vår begäran talar möjligheten af handels och rörelses minskning, bordt vara tillräckligt skäl för vederbörande att kunna med fredadt samvete bifalla vår anhållan i sin helhet. Man har nemligen, i det man vågat sig så långt på det hala, att man medgifvit måjlighetenn af handels och rörelses minskning genom berörde flyttning, i följd deraf äfven medgifvit, att, om en sådan minskning sker, densamma skall tillfoga nordstaden större eller mindre skada. Man har alltså medgifvit, att förlust kan uppstå i följd af beslutet om försäljningens flyttning; men man har icke ens försökt visa eller göra sannolik möjligheten af förlust hvarken för norra eller södra staden, om samma flyttning fördröjdes, tills torg vore tillgänglige på en gång i båda stadsdelarna. — Endast äKobehaget? för några icke köpare eller ö säljare att å torgdagarne gå öfver stora torget samt dröjsmålet med aftäckandet af den esterlängtade statyen äfvensom med omliggningen af stora torget äro de förfärliga olyckor, som skola drabba vår stad, om oss vederfares rättvisa! — Och betänker man nu, att den å vår sida såsom bestämd antoqne, och å andra sidan såsom möjlig medgifna skadan för nordstaden icke kan fullt bevisas inträffa eller uteblifva, med mindre man, i enligt medgifvande, dtminstone äfventyrar att tillfoga nordstaden samma skada; månne det då är I för mycket begärdt, att anktoriteterne, när de det kunna utan befarande af andra olyckor, än dem vi nyligen uppräknat, äfven böra undvika så högt spel som det att åt slumpen anförtro nordstadens innevånares välfärd? När vår fordran således är rättvis, bör den äfven i allo bifallas och, enär ingen derigenom kan förlora eller tillfogas orätt, anse vi oss ej böra eftergifva något deraf, på grund hvaraf vi härmed förnya vårt rättmätiga anspråk på stortorgets fortfarande användande till salutorg, intill dess försäljningen kan flyttas samtidigt till salutorgen i både norra och södra stadsdelarne. Till den betraktelse, sådant kan föranleda, anmärkes, att af de trettionio personer, hvilka den 13:de sistlidne April egde makt afslå vår begäran, voro bosatte 6 i förstäderne, 6 i nordstaden, men 27, säger tjugosju (deribland 12 handlande och 18 husegare) i södra staden! Med anledning af beslutet, att nästa år börja anläggandet af kajmur till ett sålunda i perspek