Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juni 1849, sida 2

merska nationen till sin stora helhet vill påfliga maktens återstållande. Den 25:te angrepo Österrikarne staden på en gång från sjöoch landsidan, men drefvos tillbaka med förlust. Ett ång fartyg förstördes af de belägrades eld. Vid porta Triumf försökte Österrikarne landsitta trupper, men försöket misslyckades: en korvett och tvenne ångfartyg blefvo under kanonaden nära desarmerade. Den 26:te öppnade Anconesarne en liflig eld, som förstörde de af Österrikarne nppkastade paralellerna. Tidningen Risorgimento af den 9 Juni vill veta, att Anconesarne tillåtit de franska ångfartygen inlöpa i hamnen och att franska fanan vajade på fästningen. Notisen är obestyrkt, men det är i hvarje hänseende bättre, att staden besättes af fransmännen än af kroaterna, då dess äge och öfriga förhållanden icke låta vänta, — att den i längden skall kunna hålla sig. Samma tidning omförmäler, att det italienska Turolen är i full insurrektion. Befolkningen i Brescianos och Bergamoscos dalar skall hafva rest sig och landsbygden genomströfvas af gnerillakorpser. senedig bombarderas oafbrutet. Österrikarne lida mycket af varmen, som den 4 Juni var 40 grader Räåaumur. Rykten gingo, att hjelptrupper ankommit till Venetianerna; af hvilken nation visste man icke. En Turinertidning förmäler, att konung Victor Emanuel är på bättringsvägen, då deremot underrättelse ankommit till Marseille, att han dukat under för sjukdomen. ö Från Bologna förmäles, att österrikarne under Stark eskort afsändt ett vid stadens försvarande tillfångataget romerskt regemente till Ungern, der dessa frihetens försvarare i ryssars och kroaters leder skola kämpa mot friheten och för sitt sosterlands dödsfiende. Det är att hoppas, att desse italienare följa andra sina landsmäns exempel, hvilka voro offer för samma grymma politik, och vid första gynnsamma tillfälle gå öfver till ungrarne. En telegrafdepesch till Turin af den 7:de för mäler, att striden mellan fransmän och romare fortfor ännu den 5:te. ENGLAND. Den punkten i franska presidentens budskap, der det heter att Frankrike i alla de utländska frågorna alltid varit enigt med England, har föranledt interpellationer i så väl öfversom underhuset. Engelska ministrarne förklara sig alls icke hafva något att skaffa med franska expeditionen till Rom, och lord Russel kunde icke begripa, huru man i franska budskapet kunnat antyda, att Englands styrelse gillade densamma. För öfrigt vanns den upplysning af ministrarnes svar, att franska kabinettet redan äki November eller. December meddelat det engelska, att en expedition skulle afsändas till Civita Vecchia, utan att dock uppgifva dess ändamål, och att Frankrike aldrig underrättat engelska styrelsen om sin afsigt att sända en här emot Rom. England har af de katholska makterna blifvit inbjudet att deltaga i underbandlingarne, men vägrat, enär det icke vill blanda sig i striden emellan påfven och hans undersater. Engelska ministrarne göra således monsieur Bonaparte till en lögnare! Underhuset har den 11 vid tredje läsningen, med 272 röster emot 206, definitift antagit lagen om indring i parlamentsmedlemmarnes ed. Genom denna ändring undanrödjes sista hindret för judarnes inträde i parlamentet och fullständiga emancipation. På dagordningen d. 12 stod en motion af Cobden, hvilken går ut derpå, att utrikesministern erhölle instruktioer att komma öfverens med främmande makter derom, att genast alla stridigheter nationerna emellan, hvilka icke kunna utjemnas, hänskjutas till kompromisser. Cobden motiverade sitt andragande utförligen genom att hänvisa på fördelarne af en varaktig fred och olägenheterna icke blott af sjelfva kriget, utan äfven redan af den beväpnade freden. Hans föredrag varade ännu vid afslutandet af berättelsen öfver mötets förhandlingar. Vi hafva i dag på morgonen emottagit Greifswalderpost med berlinertidningar till den 16:de lennes, samt dansk post med morgontidningar rån Köpenhamn för den 18 dennes, hvilka sednare efter parisertidningar för den 13 dennes Eh a 3 — ..