Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juni 1849, sida 2

Sen SEDD Komstituttionens valdtorande at regeringen och nationalförsamlingens beteende den 11 Juni att antaga den enkla dagordningen, hvarigenom hon gjort sig till regeringens medbrottsling. Alla republikaner uppmanas att resa sig till konstitntionens försvar. Dessa handlingar bragtes på tal den 12 i nationalförsamlingen, och venstran tillfrågades, om den ville antaga sig ansvarigheten för desamma. Det var då Pierre Leroux och Ledru-Rollin förklarade, att man icke ville använda andra än lagliga medel och först när dessa icke hjelpte, då, i stöd af 111 artikeln i konstitutionen, som ålägger hvarje fransk medborgare att offra lif och blod för grundlagens försvar, handla med all den energi saran kräfde. Regeringen har vidtagit alla åtgärder, för att beröfva insurgenterna i Pfalz och Baden allt understöd från demokraterne i franske gränsdepartementerne. ITALIEN. Rom. Enligt flera sammanstämmande italienska berättelser var förloppet af händelserna vid Rom den 3:dje och 4:de följande: Fransmännens första angrepp på denna stad egde rum den 3:dje Juni och rigtades på en gång mot trenne punkter. Vid kastellet St. Angelo var striden mest hårdnackad, men Romarne slogo slutligen fienden tillbaka. Flere af de romerske generalerna ville, att man skulle lata Fransmännen komma in i staden, och invänta dem bakom barrikaderna. Garibaldi var af motsatt åsigt, hvilken segrade. IIan lät företaga ett utfall, som verkställdes af 8,000 frivilliga. Romarne framryckte i en triangelformig kolonn; Oudinot beordrade trenne kavalleriregementen att spränga den. Romarne voro icke uniformerade, hvilket föranlät Oudinot att ropa till sina kavallerister: -iska upp de der tiggarne åt mig! Fransmännen sprängde fram, men på ett pistolskotts afstånd öppnade sig triangeln och blottade flera kanoner, hvilka med drufhagel helsade de framstormande sqvadronerna, af hvilka flera blefvo alldeles förstörda. Ett betydligt antal fån— gar gjordes at Garibaldis soldater. Mot Villa Pamphili använde Fransmännen betydliga krafter; j — två gånger bemäktigade de sig platsen med bajonetten, men Romarne voro den 4:de ånyo herl rar öfver densamma. En ledsam omständighet för Romarne var, att i positionen på Ponte-Molle öfvergass af general Bartolucci. Fransmännen begagnade sig häraf, för att den 3:dje gå öfver Tibern och dagen derpå intaga en stillning, som hotade porta del PoI polo och Monte Pincio. Oudinot begärde af triI umvirerna tjugofyra timmars vapenhvila, för att begrafva sina döda, men var nog skamlis att begagna sig af densamma, för att utan strid bemäktiga sig några vigtiga positioner. Kort före stridens början utfärdade triumvirerna följande proklamation till folket: Guds och folleets namn. Romare! Genom sitt brottsliga anfall på en vänskaplig republik med trupper, som kämpa under republikansk fana, förenar general Oudinot förräderi med vanära. Han vanhelgar i sitt löfte, hvilket vi i skriftlig form hafva i våra händer, att icke företaga något anfall före mändag. Upp Romare! Till murarne, till portarne, till barrikaderna! Visen fienden, att man icke triumferar öfver Rom, iifven med bistånd af förräderiet. Matte hela den eviga staden resa sig såsom en man, lifvad af en enda tanke! Måtte hvarje man blifva en krigare! Måtte hvarje krigare vara förvissad om segern! Måtte en hvar minnas våra fäder och vara stor! Seger åt rättvisan och evig vanära öfver Österrikarens bundsförvandt! Lefve Republiken! Triumvirerna Carlo Armenelli, Giuseppe Mazzini, Aurelio Saffi.r Om aftonen den 3:dje, efter en dags ärofull i strid, utfärdade triumvirerna en ny proklamation till Romarne: Romare! J hafven i dag värdigt 12 försvarat Rom och Italiens ära. J hafven kämpat i 11 timmar såsom gamla soldater. Öfverrumplade af förräderiet och brottet mot skrifna förlrag. hafven J försvarat terrängen fot för fot, itereröfrat den för ögonblicket förlorade positioionen och kastat tillbaka Europas tappraste trupper; J hafven hjeltemodigt lekt med döden! Må åÅud välsigna er, J försvarare af fosterlandets ära, åsom vi, stolte öfver att vi icke hafva bedragit ss på er, välsigna er i Italiens namn! Romare! denna dag, på hvilken J kämpat såom hjeltar, är ett blad i historien. Vi hafva sagt till er: varen stora; i dag kuna vi säga: J ären stora. Förblifven sådane, förlifven ståndaktige; man kan af romerska folket egära underverk. Vi säga med fullt förtroene till ungdomen af alla klasser: Rom är oränkbart! bevaken våra murar hela natten; inm dessa murar är vårt folks framtid. Vaken, redan de hvila, som i fjorton timmar kämpat; ed er skola fäderneslandets och segerns englar aka! Tefva RHHUI; ELan ER i... ER — A— au —