Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1849, sida 1

N. Pettersons salubod. hörnet af Kungsoch Magasinas, samt i Hr Liebmans tobaksbod vid Breda Vägen. Prenumeicke såsom hittills med någon afgift i och för dessa ute, som önska Tidningen sig tillburen, ersätta kringbärast varit, eller med honom öfverenskommas kan. följdfrågan skall anstå tills vidare och Slesvig hvarken tillhöra Danmark eller Tyskland, utan utgöra en stat för sig sjelft. med sin egen styrelse, men med konungen af Danmark till regent. Hvad de omtalta formella svårigheterna anbelangar, skola de bestå deruti, att Danmark fordrar, att äfven tyska centralmakten skall stadfästa fredstraktaten, hvartill Preussen, under sin nuvarande ställning till denna makt, icke kan besluta sig. Man lär imellertid vara betänkt på den utvägen att uppskjuta den slutliga stadfästelsen, tills den nya tyska riksförsamlingen sammanträdt. Chefen för inrikesdepartementet i de upproriska hertigdömena har på landtdagen afgifvit en förklaring öfver Orla Lehmanns frigifning. Denna förklaring bestyrker hvad. som förut omförmälts i detta hänseende. UNGERN och ÖSTERRIKE. Kossuths intåg i Pest d. 5 Juni kl. 6 om aftonen var serdeles högtidligt. Ögonvittnen berätta, att de aldrig upplefvat ett sådant jubel. Från alla orter strömmade folket, och hela adeln från Pesther-komitatet och några andra komitater, till Pesth, för att emottaga Kossuth, som ankom på Szolnoker-jernbanan kl. 6 med sin hustru, sin moder och general Repassy. Grefve Karoly lät hemta honom i ett praktfullt ekipasch från bangården. Kossuth var helt enkelt klädd i en svart ungersk attila, samt hans hustru och moder i bomullsklädningar. Jublet var obeskrifligt, då han körde genom Pesths gator. Om aftonen och hela natten voro Ofen och Pesth rikt illuminerade, så att de liknade ett eldhaf. Äfven ungerska riksdagen skall snart slå sig ned i Pesth. På ungerska regeringens befallning läses hvarje söndag i alla kyrkor, utan afseende på trosbekännelse, en bön, hvari Gud anropas att bistå magyarernas vapen till ryssarnes utrotande. För öfrigt lär det icke herrska den ringaste fruktan för ryssarne i ungerska armåen; med den heligaste entusiasm gripa unga och gamla till vapen; tillochmed barn af 13—14 års ålder kunna icke af sina föräldrar afhållas att draga till striden. Några distrikter ställde vid den företagna rekryteringen tre gånger så många rekryter, som de voro ålagde; staden Stuhlweissenburg, som skulle uppställa 300 man, afsände 900; från andra distrikter, som skulle ställa 10 rekryter, kommo 200 och flere. De som af rekryteringskommissionen tillbakaskickades, såsom mindre dugliga, bönföllo om att få följa med. Om den entusiasm, som nu herrskar i Ungern, kan man icke göra sig begrepp. I den aftridda krigsministern Messaros sist afgifna rapport utgjorde ungerska krigsmakten 350 till 400,000 man, deri inberäknade frikorpserna, hvilka förnämligast bestå af polackar och tyskar och uppgifvas till 30 3 40,000 man. Hären är indelad i 11 korpser med följande kommenderande generaler: Dembinski polack, Bem polack, Görgey ungrare, Damianitsch kroat, Perczel ungrare, Guyon irländare, Klapka raiz, Dannenberg ungersk jude, Gaspar slavonier, Vetter ungrare och Aulich tysk. Kavalleriet består af 27 regementen reguliera trupper, hvarje regemente 2000 å 2400 man starkt, och 40,000 man irreguliert hästfolk. Artilleriet har 408 kanoner, de fleste 12och 18-pundiga. Man beräknar, att österrikarne, för att kunna segra, måste ställa 500,000 man mot denna styrka. Men deras här är långt ifrån icke så stor. De hafva i norra Ungern inemot 200,000 man; när dertill läggas Jellachichs korps och de ryska arm6afdelningarne i söder, utgör hela styrkan tillsammmanstagen 320,000 man. Dessutom hafva österrikarne brist på dugliga generaler. Welden har tagit afsked, men mången betviflar, att Haynau är dugligare. Det synes, som om man i hären helst sett general Schlick i spetsen och Hapynaus val anses såsom resultatet af det gamla hofkabalväsendet, hvilket ännu spelar en stor rol. Haynau har börjat med att hänga och skjuta folk, för att visa sig sträng, men dermed vinner han just icke mångens hjerta. Ungrarne försöka nu det yttersta för att stegI ra folkets entusiasm för oafhängigheten. Från PDebreczin är dekreteradt, att åäkorståget skall predikas i alla kyrkor. Hvarje prest skall utom söndagen tvenne gånger i veckan tala till folket om dess pligt att stå emot till det yttersta. Processioner skola företagas och böner för Ungerns seger på bestämda dagar uppsändas till himmelen. Presterna skola gå i spetsen för landtstormen i full skrud och med korset i banden och således städse påminna folket, att det kämpar för sin religion, . ty aryssarne komma icke allemack för Att tillAA-a hatan stam BCAn nun — ———