Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1849, sida 1

— ste postkontor. talas med 2 sk. banco stycket och Pp i i 3 , i kontor, dels å utdelningsställena och dei på börjades förhöret med dem, och framställde i d H. H. ordföranden de allmänna frågorna om barn1 lopet, hvilka af dem i enlighet med Luthers kat eches rätt besvarades; och betygade de, att de Ng: cke äro emot den gillande hiran. men ansägo d lock, att dopet icke bör ske, förrun man komdc mit till kännedom och insigt i den lära, som man 3 genom dopet förbinder sig att omfatta och beI ( känna, och icke förr än man kommit till tro på i Herran Jesum Christum, till hvilken man döpes. Detta förmenade de vara öfverensstimmande med ae biblens lära, ty de hade icke der funnit omtaladt, KK att barnen döptes, icke heller anbefaldt, att det I skulle ske, utan trodde de sig der hafva fullt giltiga skäl för sin åsigt. att undervisning och tro alltid måste föregå dopet. De hade dock låtit döpa sina barn, af hvilka det vugsta nu var 3 månader gammalt. Sjelfve hade de blifvit af en anabaptistisk prest från Köpenhamn om-öpte: och på tillfrågan, om de således anse det hos oss brukliga dopet icke fullständigt och giltigt, svarail de, såsom förr, att kunskap och tro böra förega, innan dopet blifvit rigtigt, men, hvad deras egne barn beträffar, så yrka de visserligen icke på deras omlöpelse, så vida de icke sjelfve, när de komma till mognare år och klar insigt i kristendomtn, deraf känna behof och önska det. Sedan de derefter rätt och ordagrannt bade uppläst instiftelse-orden till den H. Döpeleen, tillspordes de: hvem skulle således Herrans lärjungar döpa? hvartill de svarade: vallt folk.Nu utvocklades för dem, att dessa ord tydligen omfatta äfven barnen: att Frälsaren, om Han velat, att dopet skulle vara inskränkt endast till äldre personer, visserligen derom gifvit någon föreskrift; om Han, som var allvetande och allvis, hade funnit något orätt eller skadligt deruti, att menniskan såsom barn, och innan hon kommit till insigt i läran, genom dopet upptages i Hans församling, så hade Han säkerligen någon gång derom fällt något yttrande. Men barnens döpelse är ingenstädes i den Hel. skrift förbuden; fastmer bevisa flera ställen, att den äfven i den alldra äldsta församlingen, likasom hos oss, varit bruklig, hvarvid såsom exempel anföres, då aposteln Paulus döpte fångvaktaren i Philippi med jallt hans solk; och 1 cor. 1; 15, der samme apostel berättar sig hafva döpt Stephane husfolk; utom det att vår kyrkohistorias äldste författare, hvilka varit samtida med evangelisten Johannes och hans lärjungar, omförmäla barnens dop såsom något allmänt brukligt; tillika erinrades de, att vår Frälsare sjelf säger: låäter barnen komma till mig, hvilket tydligen innebär, att Han ville upptaga äfven dem i sitt nådeförbund, eller att de skulle döpas; och att aposteln Paulus säger, att de kristnes barn icke äro orene, utan helige, hvilket, enligt språkbruket, forutsätter, att de blifvit döpte, ty detta är vilkoret för heligheten. Derefter blefvo de upplyste. att i det välbekanta språket Marci 16: 16: eden der tror och blifrer döpt ete. skulle det, noggrannt efter grundtexten öfversatt egentligen hetat blifvit döptv. hvilket bevisar, att tron icke nödvändigt ; skall föregå dopet; samt att i sjelfva instiftelseorden: -Går ut och lärer allt folk ete. detta -Jdårer hordt för att rigtigt motsvara grundspråket egentligen varit: -görer till mina lärjungar allt folk— således både äldre och yngre; men att det sednare lärer: lärer dem bålla allt hvad etc. motsvarar vårt underviscr. Sedan de förekallade nu fätt redogöra för begreppet af sakrament, och sjelfve förklarat, att det är ett heligt verk, hvaruti något himmelskt och osynligt godt meddelas genom jordiska och synliga ting, erinrades de om det orätta och grymma att åteetänga barnen från åtnjutande och delaktighet af i dessa nådegåfvor; och genom sammanställandet med omskärelsen i Gamla Testamentet, hvilken, I enligt lagen, skulle verkställas, när barnet var 8 1 I dagar gammalt, lära vi ytterligare, att på samwa sätt som barnen då, innan de iännu kommit et till tron på den utlofvade Messias och till insigt om löftet, dock, enligt lagen, skulle, och följaktligen äfven kunde göras delaktige af det gamla förbundets nådeförmåner, så skola och kunna ock , barnen i det nya testamentet genom döpelsen, som , af omskärelsen förebildades, göras delaktige af det andra förbundets nådegåfvor, äfven innan de kommit till kännedom om, eller till tro på den an, komne frälsaren. De påmintes vidare, att de missbrukat en inrättning, som de sjelfve säga sig t anse för helig, då de låtit döpa sina barn, utar e att erkänna vigten och fullständigheten af dett: I dop, och att det varit ett skrymteri att på sådan ; sätt begagna döpelsen. Då de tillspordes, om de anse någon kunna vara Christi lärjunge, innar —