Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1849, sida 1

ster till utländska hamnar, att anse som en inkomstkälla för staten, och i det fallet kan väl vid inträffande tillfällen räknas på någon inkomst, om platsen har förtroende, men som af ofvan anförda skäl alltid blifver prekärt. Ä Fördelen af en sålunda organiserad gemensam den, att fartyg, söm komma från pestsmittade orter, då kunde undvika att söka de i medelhafvet varande karantäns-platserna, hvarest afgifterna ej heller torde vara lindriga. Huru man än betraktar dessa förhållanden, tyckes en gemensam karantänsplats för östersjöhandeln blifva den fördelaktigaste; och då troligt är, att handelsrörelsen mer och mer komme att utvidgas åt Orienten. i synnerhet om en lättare förbindelse mellan arabiska viken eller det så kallade röda hafvet och medelhafvet komme att äga rum (och detta sker förr eller sednare) hvarigenom ostindiska handeln troligen med fördel kommer att rigtas på den vägen, tyckes äfven detta kunna tala för ofvannämnde förslag för den oftanämnde gemensamma karantäns-anstalten. Hvad vtterligare de ofvananf örda karantänsafgiftorna beträffar, kan också den invändningen göras, att de, som dem erlägga, kunna derom hos Kongl. Maj:t begära restitution, som också på sednare tiderna alltid beviljats, och som i synnerhet torde hafva skäl för sig vid sådana tillfällen, som de ofvannämnda, då 2:ne skepp med lika laster anlända ifrån samma ort; men hvartill tjenar då, att embetsmän, som äro anställda vid karantäns-inrättningen, först uppbära och förvara dessa summor, endast för att dem återbetala? Utan ringaste anspråk på ofelbarhet i dessa mina nu framställda åsigter af karantäns-inrättningarnes i allmänhet och Känsö i synnerhet, blir min afsigt vunnen, om derigenom kunde åstadkommas något bättre. Skulle den här antydda planen af en gemensam karantänsanstalt för östersjöhandeln vinna framgång, förefaller det mig, som om någonting helt och gediget, om jag så får uttrycka mig, skulle utan svåra känningar af kostnader åstadkommas, i stället för att, som det nu är, karantänsinrättningen är en temligen dryg anstalt för staten, om den vederbörligen skall underhållas, utan att någon ersättning för de dryga omkostnader kan påräknas, då ingen kan förutse det verkliga behofvet af inrättningens begagnande. För att hos vederbör. Regeringar framlägga en sådan nu beskrifven plan för en gemensam karantönsanstalt, fordras naturligtvis en special; karta öfver inrättningen, hamnen och dess inlopp, samt beskrifning derå. Detta vore en sommar lätt verkstäldt, då jag förut bär på isen för några år sedan tagit ett par baser för mätning af farvattnet. hvilka kunna tjena till utgångspunkter för en mätning, och dessutom i sjöarkivet mätningen af skärgården förut torde finnas.