Insändt. Till Redaktionen af Götheborgs Handels-och Sjöfarts-Tidning. Vid betraktande af de mångartade beslut, som stadens herrar Styresmän fatta i afseende på hvarjehanda arbetens verkställande är det, rörande gatornas och åtskillige platsers stensättande, ett förhållande, som icke kan undgå en uppmärksam betraktares rättvisa harm. Insändaren misstager sig ingalunda derpå, att inom stadens område finnes ett tillräckligt antal skicklige stensättarearbetare, och misstager sig ej heller -derpå, att kunnige förmän finnas här i staden. Sådane förhållanden oaktadt intages ett så stort antal tyska stensättarearbetare, att de inländske sakna all förtjenst; dessa åtgärder äro ostridigt en af de förfelade, men som oftast framlysande nyhetsbegären och det så ofta af de styrande visade förakt för fäderneslandets arbetande klasser. En följd af dessa de styrandes åtgärder visar sig, fast så småningom, men med säkra steg, uti arbetarens fallande moraliska värde. Arbetaren känner sin förmåga att i sin mån verka i samhället, så väl till stadens förskönande som dess upprätthållande, men han ser sig förtryckt af den obehörigt intagne utlänningen, som ofta under hån och smädelser rycker maten ur munnen på den inländske arbetaren, dess hustru och barn; och hos arbetaren födes ett förakt och en ovilja emot öfverheten, som menligt inverkar på sjelfva öfverheten, arbetaren sjelf och hans omgifning, ett förakt, som bär förstörande frukter både på den närvarande och kommande tiden; och just dessa, af de styrande dagligen begående oförsigtigheter, är det som i stort mått förorsakar fattigförsörjningens och fästningarnes öfverbefolkande. Då de styrande beskatta ett icke obetydligt antal stensättarearbetare inom staden, och då det aldrig förspörjes, att desse tilltalas för någon