Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 maj 1849, sida 2

kunna motstå oss! Så, derom äro vi ofvertygade, så känner, så hoppas. så talar hvar man i värt under Guds beskydd stående rike, hvarje Ryss och trogen undersäte, och Ryssland skall uppfylla sin heliga kallelse. PREUSSEN. Den 14 Maj behandlades för 1:sta gången i Berlin ett mål inför en jurydomstol. Det var en litteratör, herr Robert Springer, hvilken stod för rätta såsom anklagad för smädelser emot majestätet. I en tidskrift, benämnd Lokomotivet, hade nemligen för en tid sedan lästs en uppsats under rubriken: Till tyrannernan, undertecknad af ofvannämnde litteratör. Densamma skildrar en tyrann, som oslar tidsandan i ansigtet, fjettrar friheten och trampar folket under fötterna, samt framställer följande momenter ur hans historia: den talar om tyrannens kröningstal, som despotismen aflattat i poetiska fraser, om hans throntal, som ångade af låseri och bränvin c., om en folkresning, som egt rum, och slutar med följande ord: Txrann! sedan denna tid har mycket förändrats; våra långa ansigten hafva blifvit mer barska, vi hafva dragit näfven ur fickan och gripit till svärdet, vi hafva fordrat frihet. Men du har förblifvit hvad du förr var, den gamle tyrannen, som icke erkänner någon folkrätt, den gamle hycklaren, som låtsar erkänna den, den gamle munken, som grundar sin despotism på bibelversar och utom Herrans blod äfven dricker folkets blod, den gamle vampyren, som utsuger sitt land, den gamle bolaren, som smeker friheten och bedrifver otukt med träldomen. Uppsatsen öfvergår slutligen till en profetia, och sedan den förebrått tyrannen, att han, blind och döf, blott ser sin kamarilla och fyllt det stora mellanrummet mellan sig och sitt folk med beväpnade slafvar, förkunnar den honom, att på en dag, rättvisans dag, hans krigsknektar skola försvinna och folkets skaror framtränga, samt antyder slutligen, med ett citat ur Schiller, att krona, purpur och hufvud skola falla. — Anklagelseakten upptog alle dessa punkter och sökte bevisa, att ingen annan, än Preussens konung kunde menas med den s. k. tyrannen. Den gick tillochmed så långt i naiv sanning, att den förklarade alla ur uppsatsen framhäfda momenter stå i den nogaste öfverensstämmelse med konungens lefnad och historia, sedan han tillträdde regeringen. Den anklagade dömdes till förlust af nationalkokarden samt 23 års fängelse. BAYERN. Vi uppgåfvo i går efter konservativa tidningar, att bayerska militären enhälligt förklarat sig vilja stå och falla med Konungen. Denna uppgift står emellertid i skarpaste motsats till en annan, enligt hvilken bayersk militär till ett stort antal bevistat en i Miinchen hållen folkförsamling. vid hvilken enhälligt det beslut fattades att stå och falla med rlÄsförfuttningen.