Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 maj 1849, sida 2

Om valen utfalla illa, om folkets sista hopp svikes, då måste revolutionen åter begynna på gatan. Denna tanka är fastgrodd i pariserfolket. Revolutionen är i Paris blott suspenderad. Franska regeringen har nu ändtligen (d. 14 Maj) offentliggjort följande telegrafdepesch: Palo, den 8 Maj. Den 8:dje brigaden och 16:de lätta insanteriregementet hafva lyckligen landat. Expeditionshärens numerära styrka ir nu redan tillräcklig, för att upprätthålla den moraliska makt, som Frankrike i detta land måste utöfva. Denna morgon skall jag framrycka och intaga en ställning, från hvilken jag beherrskar den vestliga delen af staden. Jag är starkt befästad i Fumirino. Truppernas moral och helsotillstånd lemna intet öfrigt att önska. Med undantag af 30 sårade har romerska regeringen ingen enda soldat, ja ingen tornister mer i sitt väld. — Som man vet, togo romarne ett betydligt antal fångar, då Fransmännen försökte storma Rom, men herr Oudinot nämner icke, på hvad sätt dessa fångar återbekommits. Tidningen National upplyser emellertid, att romerska regeringen utan ersättning eller i följd af utvexling äterskickat de franske fångarne välförplugade och med allt sitt bagage. Denna handling har säkert icke förfelat att tillvinna romarne fransmännens sympathier och låta desse djupare känna sin regerings usla beteende. Privatbref tillfoga, att man i Rom allt mera tyckes blifva böjd för antagandet af franska bemedlingen, för att icke helt och hållet falla i klorna på Österrike och Neapel, hvilka arbeta för den våldsammaste reaktion, då Frankrike åtminstone under mera moderata vilkor vill påfvens restauration. ITALIEN. Wiener-Åeit. innehåller en ofticiel berättelse om Österrikarnes operationer emot Toskana och Romarstaten. General dAspre hade d. 6:te Maj besatt Lucca, medan general Kolowrat samma dag inryckte i Pisa. Den 7:de ville dAspre, efter fåfänga underhandlingar med auktoriteterne, med hufvudstyrkan af arm6en framrycka till Pisa, för att den S:de eller 9:de angripa Livorno. General. Wimpfen skulle den 8:de inträffa utanför Bologna och uppfordra denna stad till underkastelse. General Gorczkowsky var på förhand utnämnd till militäroch civil-guvernör derstädes. Inalles skola 11,000 man användas i Toskana och 16,000 i Romarstaten. Den i Florens utkommande Nazionale innehåller följande närmare detaljer öfver det nederlag, hjelten Garibaldi tillfogat Neapolitanerne. Neapolitanske avantgardet låg lägradt vid Faro di Mezzavia, 7 ital. mil från Rom, då Garibaldi helt oförhappandes öfverföll detsamma och efter en liflig strid dref det tillbaka till Marino, 12 mil från Rom. Romarne hafva eröfrat ett stort antal gevär samt 2:ne kanoner och tagit en mängd fångar. Enligt de sednaste underrättelserna stod Garibaldi i trakten af Tivoli. TURKIET. Medan .Morn. Chron. berättar, att general Grabbes mission till Konstantinopel totalt misslyckats, påstås i Öst. Corresp. att densamma fullkomligt lyckats, och att det hjertliga förståndet emellan Porten och Ryssland, genom ömsesidiga koncessioner, blifvit ännu innerligare. Ryssarne skola blott hålla Donaufurstendömena besatta, tills iusurrektionen blifvit qväfd och Moldaus och Wallachiets grundlagar undergå en revision. ÖSTERRIKE. Utom Prag hafva äfven Theresienstadt, Josefstadt och Leutmeritz blifvit försatta i belägringstillstånd... Kommendanten i Prag, general Kehvenhuller — ett mellanting emellan en kosack och en Windischgrätz — har gifvit borgmästare och råd derstädes en amper tillrättavisning, för det de fördristat sig yttra förundran deröfver, att staden förklarats i belägringstillstånd, utan att, i deras tanka, någon grundad anledning dertill förefunnits. Alla böhmiska fästningar skola sättas på krigsfot. Regeringen låter militäriskt bevaka de jernvägar, på hvilka de ryska horderna befordras till Ungern, och hotar med de strängaste straff en hvar, som gör sig skyldig till det ringaste försök att upprifva eller skada jernbanorna. Jellachich, som med förlorad krigarära så snöpligen återvändt till Croatien, tar sig der en särdeles myndig ton mot pressen, och hotar att indraga alla tidningar, som föra ett friare språk och våga tadla regeringens åtgärder. RYSSLAND. Czarens manifest beträffande invasionen i Ungern slutar med följande om den värde despotens sanna gudsfruktan vittnande strofer: -Sedan vi anropat slagtningarnes högste ledare och härskarornas herre om beskydd för den rättvisa saken, hafva vi gifvit vår här befallning att sätta sig i marsch för att dämpa upproret och tillintetgöra de förvägne. som äfven hota att störa våra pro