— ———— — — — e detta första uppträdande, då lycka och rykte berodde på utgången, de voro äfven nu samtligen lika hög grad tillstäides. Jenny Lind är det onda exemplet af en prima-donna, som ej har blifvit bortskämd af en snabb och lysande framsång. Lisligen påminna vi oss hvarje ton, hvarje blick, hvarje rörelse af den svenska sirenen, när för första gången hennes geni och hennes konst framkallade en hel åska af bifall och enthusiasm. Jenny Lind i Maj 1849 var i alla afseenden densamma, som Jenny Lind i Maj 1847 — förpättrad och triumferande, men lika intagande och anspråkslös — ett smekadt barn, men ej bortskämdt. Valet af Robert för begge dessa tillfällen var ett förtjent aktningsbevis emot hennes förre mästare Meyerber, som hon har att tacka för sin bästa undervisning och för sin framgång på kontinenten, ett i hög grad klokt val, som bidrager att förhöja hennes ära. Få operor gifva ett bättre tillfälle för användandet af alla de mest utmiärkande dragen af Jenny Linds musikaliska talang, än denna, eller för sramhäfvandet af denna stora skadespelare-förmåga, som hon besitter, och hvilken i lika hög grad bidrager att höja sångerskan som aktrisen. Alices roll, såsom en art beskärmande jordiskt genie för den af onda andar jagade och förledde Robert, fordrar en finhet och en ädelhet i uppfattningen, en slags helig fläckt i utförandet, hvilka ingen kan med den sanning och den naturlighet åstadkomma, som Jenny Lind. Aldrig indentifierade hon sig sjelf mera med sin roll, än nu; aldrig återgaf hon mera troget de upphöjda passioner, af hvilka denna roll öfverflödar, än nu — med ett ord, alla de triumfer, som Jenny Lind hitintills skördat, förekommo oss alla här förenade, uti ett med den mest lysande framgång krönt försök att göra denna representation så ryktbar och så högtidlig, som hon — Jenny Lind — kunde göra den: Efter denna ingress öfvergår Morning-Posts theater-referent till det teckniska uti sjelfva rollens utförande, der vi i sanning ej förmå att följa honom, och framhäfvande densammas glanspunkter, uti liknande stil och språk, slutar han med att anföra, att Jenny Lind 3:ne gånger framropad lemnade scenen, nedtyngd af blommor och rörelse samt badande i tårar,. Uppräknandet a? den mängd oroyalty, nobility och en del af der sashion, som voro närvarande vid denna representation, upptager öfver hälfteu af en af den stora tidningens långa spalter, och trängseln i och omkring operahuset förmäles hafva varit, 1 ordet: bokstafliga mening, förfärlig. FRAS a —