Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1849, sida 1

styrka — en jätte bland himmelens här. Men, härliga sol, du är icke genom dig sjelf; du är död, overksam och kall: Han, som är, utstakar din väg; Han ger lifvande kraft åt dina strålar, hvilka åter gifva värma och ljus åt den verld, du synes uppehålla och hvars fägring du tyckes bereda.vJ haf, som omgifven jorden, J, som ären så fruktansvärda i vidden af edert välde — hvarifrån kommer eder makt? — Oräkneliga slägten uppfylla edra djup; edra stolta böljor brusa förfärande och synas hota skyarne — hvem utstakade edra gränsor, om icke tan, beherrskaren af dagarne! Se hvalfsisken, huru han segrar genom sin styrka, huru han oförfärad ilar genom de omätliga vattnen! Med sitt breda bröst plöjer han de fradgande böljorna och betecknar krökningen af sin väg med skum; de brusande vågorna tyckas förskräckta och liksom studsa tillbaka vid hans annalkande; det hvita skummet flyter långs utåt hans glänsande sidor; frustande och stolt i sin styrka sprutar han stora strömmar ur sina näsbårar; uti sitt hjertas ohämmbara öfvermod rasar han i oceanens asgrunder. IIan känner ingen öfverman och han fruktar ingen like. Med glädje möter ban hajen, flodhästen och krokodilen och fruktar icke fiendens hela förenade styrka; de kuuna icke med samlad makt göra honom motstand. UIfem gaf honom denna styrka? hvem, om icke Ian, den Ällsmäktige?Du jord! hvem kläder dig i din gröna drägt? J skogar! hvem befallte eder att uppvexa? Hvem befallte busken frambringa dessa välluktande rosor och hvem gjorde hela naturen leende? Hvem skapade den bredbröstade oxen, den senfulle, snabbe och modige hästen, det oskuldsfulla, lenulliga fåret? hvem, om icke Han, all tings beherrskare!, v0. menniska, du stolta, okunniga menniska, hvem har du att tacka för din tillvaro? Han skapade allt för dig, och ändå känner du honom icke. Han bildade dig upprätt för att se mot himmelen, för att vörda din skapare och sjunga hans lof. Han inandades ömhet uti ditt bröst, ingjöt kärlek uti din själ och bjöd dig vara god, vis och verksam. Följ hans befallningar, o menniska, och lycksalighet skall blifva dina dagars belöning.-J barder, som hören min röst, J veten icke om Hvem jag sjunger. Skuggor, mörkare än nattens åskdigra skyar, hvilka undandölja månens klara anlete, hölja edra förvillade sinnen.J viljen utforska det outgrundliga af Hans varelse. 0, tron ej, att J kunnen fatta hans väsende. eller mäta dess djup! Han bär oändligheten i sin hand; evigheten är hans sköld; hans anda är allsmäktighet, och lif utströmmar ur hans tankar. Erkännen eder svaghet och tillbedjen hans allmakt! Han är källan till all barmhertighet; hans nåd är utan ända; han är ursprunget till all sanning, och hans rättfärdighet varar i all evighet. J ären skapade till hans afbilder. Denna hemlighet bör leda edra tankar på honom. — Mera är mig icke tillåtet att säga. (Forts.)