Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 maj 1849, sida 1

Aggttti —— Enhvar, som vill satta våra ord, sådana de stå ler, sinner, att vi blott afsett det förhållande, att det just är de elementer i nuvarande ståndsrepresentationen, hvilka redan sinnas i adeln och presteständet, och utgöra den återhållande samt ofta reaktionära delen af densamma, som enligt det nya regeringsförslaget förstärkes, med de nämnde i många afseenden privilegierade klasserna, då deremot det egentliga folkelementet, ännu rätt svagt representeradt i borgareoch bonde-stånden, ganska ringa förstärkes efter det nyssnämnda förslaget med några hittills orepresenterade, hvilka genom den rätt betydliga census och röstskalan blifva föga betydande. Allt aftonpustande öfver vår djerfhet att påstå, det de förra elementerna nödvindigt skola förstärkas med adepter och klienter ur de nämnde klasserna, hade således varit alldeles öfverslödigt; ty lika litet som vi misskänna de ädle män, hvilka inom alla folkklasser lifvas för folkets sak, lika litet dölje vi, att då interessenas spel börjar, det finnes personer, som af egennytta, fördom, ovetenhet, och ofta af pur vana glömma de högre pligterna mot samhället och medborgarne, för att vidhålla klassoch korporations-interessena. Man behöfver i detta afseende blott i Aftonposten skåda beviset härpå, då man läser t. ex. slutet at den ifrågavarande artikeln, så lydande: Också är det icke den minst märkvärdiga och påfallande inkonseqvensen hos radikalerna, att då de yrka valrätten utsträckt till den stora massan af folke och vilja göra denna företrädesvis, till domare i statsfrågan, så påstå de, att produkten deraf vid valen ofelbart skall blifva de mest fosterländska, frisinnade, bildade och upplysta 1epresentanter, hvilka icke komme at tillhöra ,den stora massans-egen till antalet ojemförlig talrikaste klass — men när deremot en till antalet mindre, men utan tvifvel i allmänhet mer upplyst och bildad del af folket (massan) skulle få äfven samfäld välja, då förutsätta, ja påstå samme radikaler alldele motsatsen, eller att denna del skall välja idel egoiste och aristokrater, frihetens och ljusets siender. Till sådana osanningar måste den nedlåta sig som åtagit sig att försvara det Machiavelistiskförsöket att vända sjelfva folkets allmänna rös för en representatioms-reform, till nytta för d nuvarande maktinnehafvarne och deras anhang Hvem har väl yrkat, att göra massan företrädesvis till domare i statsfrågor? Hvem har påstått att alla val skulle blifva ofelbara, om hela massan röstade? Och huru kan man tala om, att de: af förf. såsom upplyst och bildad prisade. de af folket röstar samfäldt, då den afskiljes frå folket och får en i många fall flerdubbel röst rätt mot öfriga medborgare? Men då man, blot för att uppfylla förbindelserna till ett kotter icke tvekar att offentligt framstå med dylika på ståenden, huru mycket mer hafva vi icke rätt a påstå, det en väldig hop af samma slags äupp lysning, och bildnings, såsom valmän och repre sentanter lätt kunna stå färdige att förråda lan dets och folkets sak!