Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1849, sida 1

hhhaaa ö — rätten in, och hofrätten döme sedan i saken. Drages saken under Konungen och sinnes den ej tillräckligen utredd, ändå att syn föregått; då må ytterligare syn hållas, och nämne Konungen i högsta domstolen dertill I en af dess ledamöter; låte ock genom hbofrätten kalla två underdomare att vid synen biträda. Öfver denna syn skall protokoll till Konungen ingifvas, på sätt om den syn, som horrätt förordnat, sagdt är. Vid dessa sy— ner måge ock vittnen höras, der någon af parterna det äskar. Göres jäf emot vittne, varde vittne ändå hördt; och pröfve sedan hofrätt eller Konungen jäfvet, så ock hvad verkan vittnesmålet ega må. Finner hofrätten eller Konungen syn nödig. och är den ej af underrätt hållen; da må hofrätten eller Konungen låta synen af underrätten verkställas, och pröfve sedan saken. I öfrigt förklaras alla de serskilda, tid efter annan utkomna författningar, som angå lagmansrätter, riddaresynerätter och kämnersrätter, hafva förfallit, i hvad de icke, så vidt de angå kämnersrätter, böra lämpas på rådstufvurätt, säsom i de förras ställe utgörande förste domstol i stad; äfvensom alla de bestämmelser, hvilka, genom serskilda Kongl. resolutioner, i afseende på en del rådstufvurätter gifna äro derom, att emot deras domar ej finge vädjas, der hufvudsaken ej ginge I öfver ett visst värde, till all kraft och verkan upphäfvas.