Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1849, sida 1

A — r——55,7— samma, och en i sammanhang dermed varande tomt anlägga en, fabriken genomgående, från berget till elfstranden sig sträckande bana, eller railväg, å hvilken skulle kunna iståndsättas ej allenast de mindre skador, hvilka uppkommo å pannor och machinerier till de många ångfartyg, som besökte stadens revier, utan äfven sådana större skador, som ej kunde repareras annorlunda, än efter fartygets upphalning. Att denna anläggning ännu ej blifvit verkställd, kan förklaras af den omständighet, att fabriksidkaren Keiller haft förtroende af direktionens nu först här i staden kända förslag, enär han, på sätt direktionen tillkännagifvit, deltagit i de dertill upprättade ritningar och kostnadsförslag. Men äfven om detta sistnämnda förslag skulle blifva utfördt, torde dock de af direktionen förordade reparationer å linieskepp, tillhörande E. K. M:s flotta, icke kunna ombesörjas norr om inloppet till stora Bommen förr, än elfven intill och förbi staden blifvit med högst betydlig kostnad uppmuddrad till vida större djup, än de 14 fot, hvartill upprensningen bittills skett; och beträflande frågan, icke om byggnad af sådane reparationsdockor, som E. K. M. Befhde förordat, men huruvida det vore förenligt med försigtighet och omtanka för allmänt och enskildt väl, att å platsen, emellan store Bomsoch S:t Eriks-bastionerne anlägga, för fartygs reparation, upphalningsbädd af den storlek och utsträckning, som kostnadsbeloppet af en half million R:dr B:ko medgifver, så, utom det att alle träbyggnader inom stadens gamle, och genom fordna fästningens rasering tillkomne nya qvarter blifvit förbjudne uti Kgl. Byggnadsordningen för denna stad och dess förstäder af den 28:de Maj 1830, är, på, sätt handelsföreningen äfven yttrat, en varfsanläggning med upphalningsbädd af beskaffenhet, att vara ganska eldfarlig, i anseende till den mängd af trä, som der upplägges, och eljest förefinnes på stället, hvilken fara ökas i förhållande till inrättningens omfång, och storleken af de skepp och farkoster, upphalas, för att undergå reparation, eller förbyggning, med begagnande af tjära, drefmat, och andra bränbara ämnen. En ringa oförsigtighet, eller tillochmed full våda under stormväder, skulle kunna lätt förorsaka eldens utbrott å varfvet, och denna lika lätt kunna sprida ssig till de tullkammareoch packhus, som staden önskar, och underdånigst anhåller, att å platI sen vid stora Bommen få uppföra, för upplag till tullbehandling af icke brandförsäkrade varor, i värde till högst betydliga belopp. Intill varfssanläggningen, och emellan denna och det berg, hvilket direktionen för Götheborgs hamnoch elfarbeten sökt, att för inrättningen jemväl få beA ——