RålLLCRBåRSVON TOIISSAKCI. Det högsta problem, polisen har att lösa, tyckes, från och med denna månads början intill lenna dag, härstädes vara under utveckling neml. körekommandet af brott och missgerningar. Åtninstone har, på flere år, så mycken brist på jufvar, icke inträffat, som under nämnde tid; ych lärer det äfven, ännu, stå så till i afseende på nya ransakningar rörande dylika brottslingar vid kämnersrätten i staden. Huru länge denna vackra stillhet kan ega rum — är likväl också ett problem. Länge lärer den, ty värr, icke räcka, ehuru de ljusare aftnarne icke just äro de bästa årstiderne för olydnad emot det 7:de budet. Det som deremot jemt står vid sig och nästan dagligen ökas, är antalet på dem, som plikta för fylleribrott, pris vare potatis-förädlingen!!! En för fylleri, den 14:de dennes, hos poliskammaren inställd arrendator, Johannes Börjesson på Bua i Torslanda socken på IIisingön, hade, enligt afhörde vittnens utsagor, varit så sanslöst öfverlastad, att han, i åtalade tillfället på allmänna vägen i Majorna, der han haft mjölk att försälja, kommit att stå alldeles på hufvudet emellan sina mjölkböttor, med begge benen i vädret, så att ena vittnet haft mycken möda vid, att få svaranden på fötterne igen; och en annan, samma dag, i poliskammaren förhörd fyllhund, en arbetskarl här ifrån staden, skämdes icke mera för sitt öfverlastade, de oskäliga djurens underlägsna tillstånd, än att han inför poliskammaren yttrade: att han, såsom stadbo, väl måtte hafva rättighet, att supa sig full, då han icke vore någon landtbo och kunde betala sine böter o. s. v. I:mo. Hos poliskammaren förekommo, i öfrigt nämnde dag, eller den 14:de dennes: korrektionisten Johan Fredriksson, hvilken i Gefle blifvit dömd och straffad för 2:dra och 3:dje resan stöld, samt för sednare brottet, jemte annan bestraffning, sutit 3:ne år på Malmö fästning, enligt Kongl. Maj:ts nådiga utslag den 5:te Febr. 1846. Fredriksson, som är född härstädes den 1:ste Juli 1817, och, för några år sedan, här i staden varit häktad och tilltalad för brott emot 10:de kap. missgerningsbalken, ehuru han derföre icke kunnat till ansvar fällas, samt för sedelförfalskning och stöld från sofvande, och således vore att anse såsom en för allmän och enskild säkerhet högst vådlig person, helst prestbeviset om