någon rättvisa deri, att då 4. betalt ett bret att afgå från Södertelge till Götheborg och det från sednare stället blifvit retourneradt till Stockholm, så får B. uttaga det derstädes gratis, hvaremot om A. skickat brefvet obetaldt till Götheborg, så skulle B. få lösa det i Stockholm mot erläggande af postporto-afgiften mellan Södertelge och Stockholm, fastän brefvet vandrat emellan Södertelge och Götheborg och tillbaka till Södertelge. Den, som afsänder ett bref emot porto, skulle således få vidkännas en större afgift, än den, som löser ett obetaldt bref, förutsatt att båda brefven blifvit retournerade. Eller är kanske meningen den, att då 4. sänder ett obetaldt bref från Södertelge till Götheborg, som derifrån retourneras till Stockholm, skall B. derstädes få lösa det mot samma afgift, som eger rum för de betaldte brefven, eller med postporto från Södertelje till Götbeborg? Detta vore visserligen det billigaste, ty i sådant fall komme naturligtvis någon skillnad ej att göras mellan betaldte och obetaldte retournerade bref. Men äfven denna tolkning kan vara origtig, då man fäster behörigt afseende på orden: med fullt porto, beräknadt direkte från första afgångsorten?, och härutaf kommer man således ovilkorligen till den tredje och sista frågan: skall B., för ett från Södertelge till Götheborg afsändt obetaldt och från sistnämnde ställe till Stockholm retourneradt bref derstädes erlägga porto-afgift icke blott enligt tariffen mellan Södertelge och Götheborg, utan jemväl mellan Götheborg och Stockholm? Att detta verkligen kan vara författningens mening, är ganska möjligt; men synes dock, vid närmare eftersinnande, vara nog betungande för korrespondenter, som erhålla retournerade obetalta bref. Hvad åter angår de ofrankerade brefven, som i författningen omtalas, så kunna samma anmärkningar dervid framställas som vid de betalda brefven. Vi öfverlemna åt läsaren att bestämma sig för den af ofvannämnde åsigter, för hvilken han helst har smak och tycke, och slutar vår kritik med en uppmaning till vederbörande att ju förr dess heldre lemna en förklaring öfver denna förträffliga författning, som redan hunnit dagsländans ålder.