Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 april 1849, sida 2

korvetten Galat hea, briggen Merkurius samt ångfartygen Hekla och Geiser in i Eckernförde fjord. Med dem följde ett par jagter, om bord på hvilka befann sig en del soldater af 11:te bataljonen, som ditkommit med -Odins. Det blåste starkt om aftonen, och fartygen lade sig för ankar i fjorden, omkring 14 mil från Eckernförde. Planen synes hafva varit den, att linieskeppet och fregatten skulle lägga sig i den innersta sdelen af fjorden, midt emellan tvenne batterier, af hvilka det ena ligger på udden af Lerchenberg och det andra vid Gollerberg, söder om barnhuset (Pleiehuset). Ångfartygen skulle börja anfallet och oroa batterierna, till dess att de stora örlogsskeppen hade intagit sina platser, och derpå taga batterierna i flanken. När dessa hade blifvit bragta till tystnad, hvilket man hoppades inom kort ville ske, skulle landstigning göras, kanonerna förnaglas eller bortsläpas och staden tvingas att låta Dannebrog vaja från kyrktornet. Den ursprungliga planen lärer dock efter hållen rådplägning hafva blifvit något modifierad, alldenstund de begge stora örlogsskeppen icke lade sig vid hvar sin sida af fjorden, utan midt uti densamma, efter hvarandra. Paludan skall nemligen hafva gifvit efter för de andra officerarnes mening i detta fall-. Den 5:te April, kl. 5 6 på morgonen lyftade fartygen ankar och seglade in i fjorden, först Geiser, dernäst Christian VIII, så Gefion och derefter Hekla. Galathea och Merkurius seglade vester ut till sina blokadställen utanför Kiel och Slien. Afsigten med deras ankomst till Eckernfördebugten tyckes blott hafva varit att åt sjöstyrkan gifva ett större anseende. Vid inseglingen öppnade batteriet Lerchenberg genast en stark eld på fartygen, men på så långt afstånd, att kulorna icke kunde nå desamma. Kursen fortsattes, och fartygen helsades nu äfven från batteriet Gollenberg och ett annat, som blifvit anlagdt vid skeppsbron, Kl. 8 nådde kulorna Geiser och hveno omkring öronen på folket; men ännu voro de flesta skotten blott ricochettskott. Nu öppnade Geiser sin eld, först på det nordliga, och kort derefter samtidigt på det mellersta och sydliga batteriet, med alla fartygets kanoner så fort sigte kunde erhållas. Från det förutnämnda batteriet, som hade några (4?) 84-pundiga kanoner vajade en och från det på Gollenberg, som var anlagdt med 2 afsatser och späckadt med (6?) 18-pundiga kanoner, tvenne tyska flaggor. Elden underhölls raskt från begge sidor, tills linieskeppet, som kom in i fjorden för fulla segel, öppnade sin eld, först på det nordliga batteriet och sedan, när det intagit sin plats, åt ömse sidor med det ena glatta laget efter det. andra. Äfven Geiser fortfor att underhålla elden; men endast mot get sydliga batteriet, emedan fregatten kom emellan Geiser och det nordliga, hvilket förut öfverhöljts med kulor från Geiser. Under tiden hade nyssnämnde ångfartyg kommit temligen in under chaussöen till Kiel, och det öppnades nu från ett batteri fältartilleri, som kört upp på chaussen, eld på Geiser, som besköts långskepps, dock utan någon vidare skada, än att hjulhusen träffades på åtskilliga stäl len och något tågvirke förstördes. Fartygen beskötos nu från trenne sidor och besvarade raskt och eftertryckligt fiendens eld. Det vid skeppsbron anlagda batteriet bragtes dock snart till tystnad, och batteriet Lercherberg, som starkt besköts af Gefion och Hekla, hvilket sistnämnde fartyg kunde nås blott af det nordliga batteriet, teg äfven nästan helt och hållet. Imellertid kom fregatten in mellan det nordliga batteriet och det på Gollenberg, tätt under det sistnämndes kanoner och ankrade på ett för dess manöver oförlelaktigt ställe. Den led mycket af elden och 2jorde om en stund signal till Geiser att den skulle komma den till hjelp, emedan den icke åg bra och icke hade fått spring på sina varpimkare. Geiser fick nu en kula i machineriet och måste kasta ankar. Vinden var ost till syd, I och det såg illa ut med detta fartyg. Det var västan omöjligt att under det häftiga kulregnet cryssa sig ut ur fjorden; fartyget hade erhållit lera grundskott, och vattnet i detsamma steg ned hvarje stund. Det oaktadt fortfor det att