Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 april 1849, sida 1

ilfienden: Osterrike. Läroverksfrågan. 3 Art. , Sambandet emellan skolan och familjen. Om sambandet emellan skolan och familjen är iycket skrifvet i våra dagar och ännu mera dadt. I synnerhet berömmer sig elementarskoin i Stockholm af, att i detta fall, genom inföande af anteckningsböcker, som hvar vecka uppisas för målsmannen, hafva lyckats att förmedla ambandet emellan skolan och hemmet. Och den föreg. 1:sta och 2:dra artikel omtalade förfataren till Aftonpostens 8 artiklar i läroverksrågan beskylles också af sin motpart, en varm scundrare af elementarskolan, att i denna punkt lafva varit tystlåten ). Detta ger oss anledning att också säga några rd om detta samband, en punkt i läroverksfrågan, hvilken med allt skäl kan anses som en af de vigtigaste. Pädagogiska eller parnaledningskonsten omfattar 3:ne väsendtliga delar: undervisningsuppfostringsoch disciplinareller den yttre tuktläran. Besynnerligt nog, hafva våra pädagoger, både inländska och utländska, af dessa pådagogikens 3:ne delar, i sina framställningar och behandlingar af ämnet i allmänhet förbigått den vigtigaste, uppfostrings-låran, och vanligen fästat sig vid i första rummet undervisningsoch i andra rummet dlsciplin-läran. Ja, det synes ofta, som de tillochmed alldeles sammanblandat begreppen uppfostran och yttre tukt. Då de tala om disciplin, mena de uppfostran, och då de tala om uppfostran, mena de disciplin. Så förekommer i det nummer af Aftonposten, som följer efter det nyss citerade ), ett uttryck af elementarskolans försvarare och de 8 artiklarnes reservant, hvilket tydligen bevisar, att icke ens elementarskolan, såvida man får döma af dess målsmans utlåtande i Aftonposten, gjort sig reda för denna vigtiga skillnad. Det heter nemligen: Såsom Herr Hazelius uti den ofvan citerade skriften ) klarligen bevisat, har det nya skolsystemet äfven uti detta afseende (i afseende på skolans uppsostrande pligt) ett afgjordt företräde framför det gamla;... och kort derefter: detta företräde består deri, äatt hvarje lärjunge får en anteckningsbok, som hvarje vecka måste uppvisas för målsmannen, vare sig föräldrar, eller någon annan i staden boende, deras ställe företrädande person. Efter denna framställning af saken, skulle uppfostran bestå i kontrollerande af barnens yttre tukt och seder eller uti just det, som hörer under kapitlet disciplin, tillfölje hvaraf uppfostran och disciplin. blir enahanda. När man betraktar saken ifrån denna sida och begagnar denna begreppsbenämning och bestämning, måste medgifvas, att nya elementarskolan uppfostrar bättre, än de gamla läroverken, emedan dess disciplinariska inrättningar obestridligen äro mera ändamålsenliga, och vi gå tillochmed så långt, at! vi, i disciplinariskt hänseende, hvarken inomeller utomlands känne något bättre, än n. elementarskolans sannt psykologiskt ordnade disciplinarväsende. Vi medgifva också, att om man anse familjens uppfostrande förmåga ensamt bestå upprätthållandet af en god utvärtes tukt hos barnen, så är sambandet mellan skolan och familje: i detta afseende så nära knutet, som det nå. gonsin kan knytas. Men detta är ändå intet annat, än ett disciplinarband. Det gifves ett annat, ett ännu högr band emellan skolan och hemmet, nemligen ju: ) KäHans förteckning, rörande bristerna i vårt gam! läroverk, är icke fullständig. Flera och ganska väsendt liga brister finnas, hvilka han med tystnad förbigåt Hit räkna vi framförallt saknaden af nödigt samban emellan skolan och hemmet. Aftonposten N:o 55. 2) N:o 56. xx) N. elementarskolans bekännelseskrift fom lärc verksfrågorna (1846). — — — — A A —