Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1849, sida 1

varit. eller med Um010II CINC—— callas pietistisktv Å) på ett ställe, och på ett nnat en villusion), äfvensom hans modifikajoner af elementarskolans lärometod i afseende hå fri flyttning, växelundervisningsoch klassäsnings-halfhet ). Den förre har i en följd ifes artiklar framstält sitt förslag; den sednare har i 3 artiklar inlagt sin reservation deremot. Då andra landsorts-tidningar t. ex. Örebrobladet redan yttrat sig i afseende på de 8 artiklarne, och då frågan i sig är af högsta vigt, samt i denna stund står i sjelfva görningen, anse vi för en pligt, att äfven i denna sak yttra vår åsigt. Hufvudfrågan är: Skall svenska elementarläroverket vara en uppfostrings-eller en blott undervisnings-anstalt? Här betyder det föga, hvad pädagogerne säga; det är icke deras barn, utan svenska folkets, som vid läroverket skola bildas. Här betyda icke heller förut fattade skolåsigter något, ty dessa skola bildas efter erfarenheten vid barnens ledning, icke barnaledningen efter dem. Pädagogerne kunna således i detta stycke hysa hvilka äsigter, de behaga; det ena eller andra af dem sjelfva väckta förslaget må möta ett allmännare, vare sig gillande eller ogillande — allt detta är likgiltigt, alldenstund det är svenska folket, icke svenska skollärare-korpsen, om hvars barns bildning här är fråga och hvilket derföre har obestridlig rätt att afgöra, om bildningsanstalterne i Sverige skola vara till för uppsostringens eller undervisningens ae) skull. Fråga då dessa föräldrar, nemligen dem, som hafva någon kännedom och förmåga att döma om läroverken, hvad de tänka om saken; och, om icke alla tecken bedraga, skola de nästan med en mun svara: ,mera än glosor, värdera vi hjertats sanna bildning; det är just af fruktan, att våra barn bli missbildade i skolan och der löpa fara att förlora sitt bästa arf från modershemmet — en from och enkel barnatro, som vi draga i betänkande, att skicka våra barn redan till skolan, ännu mera till gymnasierna, och aldramest frukta vi deras inträde vid akademien. Derföre sände vi äfven med dem, så vidt våra tillgångar medgifva, enskilta lärare, hvilka skola vara i faders och moders ställe. I första rummet fordra vi således, att läroverken skola vara uppfostringsan— stalter, vid hvilka hjertats och sedernas bildning mera afses, att förståndsutveckling och förkofran i kunskaper. v Här hjelper icke, att några pädagoger uppstå och säga: vöfverflödig fruktan, J föräldrar! Barnen bli alldeles förträffliga blott de inhemta myeket kunskaper och hållas jemt vid handen; att taga saken annorlunda, smakar af vpietism: och är dessutom en rvillusions; ty man skall aldrig ställa målet för ett läroverk högre, än så, att man jemt upp kan hinna det. Om detta pädagogiska inkast ock vore sannt (hvilket det dock icke är, ty då vore ja allt högre lif, tron, kristendomen i sin renhet, ja till ock med den minsta ide, hvilka alla ting äro oupphinneliga, idel illusioner); så är och blir det ändå ett faktum, att föräldrar, och det just af ofvannämnda orsaker, hysa farhåga att sända sina barn till läroverken, och på detta faktum måste lagstiftaren gifva akt, såvida han icke vill förneka erfarenheten och på samma gång blifva en oklok och förmäten lagstiftare. I ett filosofiskt system kan det gå an, att, i trots af alla motsägande fakta i lifvet, uppställa satser, hvilka sväfva i den tomma rymden, utan fotfäste i erfarenheten; men i praktisk lagstiftning, som en läroverksreorganisation är, duger det icke och kan ) ,Hvad slutligen angår förf:s förslag till skollag ete. (se N:o 38, 39 af Aftonposten) så hafva vi yttrat våra betänkligheter emot den alltför pietistiska rigtningen af af de här uttalade äsigterna, (Aftonposten N:o 56.) xx) Förfis förslag innebär blott en efter vår tanke vådlig illusion. y (kbidem.) sk) I afseende på vexelundervisningen finna vi äfven en betänklig halfhet i förf:s förslag. (Aftonposten N:o 530.) oss Skillnaden mellan dessa begrepp förutsättes som allmänt bekant. Uppfostringen rörer hjertat, känslan, böjelserna, karakteren; undervisningen förståndet, kunskapsI odlingen, kortligen vetats alla områden: