Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1849, sida 3

Rättegångs-och Polissaker. Den 13:de dennes, då mälet emellan drängen Carl Olsson, å ena, samt polisuppsyningsmännen S. A. Friberg och B. Holmberg, å andra sidan, om ansvar för olaga håäktande, handlades vid härvarande kämnersrätt, inlemnade stadsfiskalen, herr advokatfiskalen T. C. Greiffe, å tjenstens vägnar, skriftlige slutpåståenden, så lydande: Till lofl. kämnersrätten i Götheborg! Sedan drängen Carl Olsson utverkat stämning till lofl. kämnersrätten å polisuppsyningsmännen S. A. Friberg och B. Holmberg om ansvar för det de den 16:de nästlidne December till härvarande länshäktet affört Olsson, till undergående af fängelsestraff för böter, som blifvit ådömde icke honom, utan en arbetskarl vid namn Janne Olsson, har under handläggning af detta åtal förekommit, att Janne Olsson, men icke Carl Olsson, blifvit den 14:de näåstföregående Oktober af poliskammaren härstädes ådömd böter En R:dr 32 sk. banko, uppå angifvelse af polisuppsyningsmannen Holmberg, för det Olsson burit en vattenspann å en af stadens trottoirer; att öfverskulten Ekerman gjort utdrag härom ur poliskammarens böteslängd och lemnat det till sitt biträde stadsbetjenten Westergren, för Janne Olssons eftersökande och för verkställighet af utsatte förvandlingen fyra dagars fängelse ; att detta utdrag på Holmbergs begäran blifvit af Westergren till honom öfverlemnadt vid ett tillfälle, då Carl Olsson vistats i poliskammarens vaktrum, dervid Westergren på fråga upplyst det Carl Olsson icke varit samme person, som Janne Olsson ; att Holmberg det oaktadt anmodat Friberg till länshäktet aftöra Carl Olsson för undergående af det fängelsestraff, som blifvit Janne Olsson ådömdt; att Friberg verkställt hvad Holmberg sålunda begärt, dervid Friberg i häktet aflemnat bötesutdraget, och att Carl Olsson efter någon stunds förlopp blifvit från häktet lösgifven. Vid detta förhållande anser jag det vara utredt och styrkt, att drängen Carl Olsson blifvit utan laglig anledning i allmänt häkte inmanad och att sådant skett på reqvisition af polisuppsyningsmannen Holmberg, hvilket varit så mycket mera oförlåtligt, dels som Holmberg bort känna skillnaden emellan Janne Olsson och Carl Olsson, då Holmberg varit den förres vederpart i poliskammaren, och dels derföre att Holmberg i egenskap af polisuppsyningsman icke egt rättighet att på egen hand taga befattning med verkställighet af poliskammarens utslag , hvarföre jag yrkar, att Holmberg dömes till ansvar enligt föreskrifterne i 20 Cap. 7 missgerningsbalken, sådant detta lagrum lyder i Kongl. förordningen af den 20:de Januari 1779, samt i 1 Cap. 4 5. utsökningsbalken; hemställande jag till domstolens pröfning, om Holmberg må anses hafva varit i tjensten stadd, då den åtalade åtgärden af ho