Charles Nicolas Pabvier är född den 15:de December 1783 i Pont-åMousson i Lorraine. Elev af polytekniska skolan blef han 1804 anstäld i första artilleriregementet, som garnisonerade i Boulogne. Han deltog i Ulm-campagnen, blef sårad i slaget vid Crems och Diernstein, erhöll hederslegionens kors och var den yngste officer i franska armen, som hade denna orden. Han var en ibland de officerare, som Napoleon 1807 sände till turkiska sultanen Selim för att hjelpa honom att försvara Constantinopel emot engelsmännen. Han lemnade dock snart Constantinopel, för att med general Gardanne begifva sig till Persien, hvarest den sistnämnde var franskt sändebud. Under den tid Fabvier vistades i Persien, gjöt han 50 kanoner och byggde en arsenal i Ispahan, landets hufvudstad. 1809 kom han tillbaka till Europa, tjenade som frivillig under Poniatowsky i kriget emot Österrike, kom till Wien, då ockuperadt af fransmännen, utnämndes der efter anciennitet till kapten och blef placerad på kejserliga gardet. 1811 gick han till Spanien som adjutant hos marskalk Marmont, hertig af Ragusa. Efter slaget