Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1849, sida 3

mina små döttrar i dessa anletsdrag få läsa sorggen och smärtan, skola de en gång icke förbanna mig. Mitt porträtt är allt, hvad jag nu har att lemna dem. Läkaren satte sig till sitt arbete, utan att säga ett ord. Grefvinnan afdånade. Mot aftonen frågade hon efter sina barn. Clotilde stod bredvid henne. Marguerite bars dit af amman. Rgine! Rgine! ropade grefvinnan. Hon fick åter ett anfall af sjukdomen, och af-dånade. Mot midnatt, när läkaren satt och halfslumrade i hörnet vid kaminen, vaknade han vid ljudet af några tunga suckar. Han steg upp, för att se till grefvinnan. Det var hennes sista suck, han hört. 2. Sedan vi nu skådat denna lilla, ur händelsernas inre framdragna drame och omständigheterna vid Ameliees trenne döttrars födelse, vilja vi återgå till vår afbrutna berättelse. Läsaren erinrar sig, att i det lilla slottet Marvy, allt var iordningstäldt för genomläsandet af ett testamente. Man hade att tacka Maurice dOrbessacs oväntade ankomst, för det att vittnenå blefvo fulltalige. Maurice berättade för grefven och hans dot