Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1849, sida 1

Fyra månader bland guldsökarne i Ofra Californien. (Ur med. d:r J. Tyrwhitt-Brooks resedagbok.) (Forts. fr. N:o 48.) Fredagen den 28:de Juli. I går på morgonen var himlen molnfri och vädret kallt. Vi passerade förbi källan till -Amerikanarnes flod, som här är blott en obetydlig bäck. Landet blir mer och mer bergigt, ju längre vi intränga i detsamma. Vi voro mycket trötta af resan och uppslogo om aftonen vårt läger bland klipporna samt förtärde en tämligen mager middag, bestående af stekt fläsk och bröd. Under natten angreps don Ludvig af feber; en dosis kina tyckes hafva hjelpt honom. I dag sadlades våra hästar i största hast, och vi begåfvo oss på väg i daggryningen. Det var ganska kallt och himlen molnfri, men då solen gick upp, behöfde vi icke klaga öfver köld. Vägen är mycket svår; den leder öfver de farligaste afgrunder; hästarnes fötter äro betydligt sårade i anseende till de hvasskantiga klippor, på hvilka de måste arbeta sig fram, och vi kunna derför endast tåga långsamt framåt. Vår väg har gått genom stora granskogar; här och der hafva vi sett enstaka grupper af gröna ekar, hvilka likväl äro mindre, än de på slättlandet. Inemot klockan 12 passerade vi förbi Rio de las plumas (fjederströmmens) källa, och efter en besvärlig, man kunde säga forcerad march, öfverstego vi slutligen den sista fjellrygg, som skiljde oss från bäfverdalen. Solen var i sin nedgång, då vi stego utför berget, för att komma till floden. Vi hafva uppslagit vårt läger så nära denna, att vi höra dess brusande, och äro alla glada öfver att hafva fulländat den besvärliga resan. Bäfverfloden är ett föga betydligt vattendrag, som flyter i vestlig rigtning uti en bädd af glimrande sand. Söndagen den 30:de Juli. I går stego vi tämligen sent upp, emedan vi behöfde hvila ut efter vår resa. Vi hafva undersökt trakten och funnit, att Vi äro alldeles ensamme. Våra första efterforskningar gällde naturligtvis guldet; vi gingo derför åt olika håll, för att undersöka såväl