Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1849, sida 1

A FC—L—— 1— — —8—2 — —— — Så vidt af desse uppgifter, jemförde med de för år 1846 i samma ämne afgifna, kan slutas, har den tillverkade och afyttrade väfnadsqvantiteten i Westernorrlands och Hallands län år 1847 något öfverskjutit den året näst förut åstadkomne, men i Gefleborgs län något minskats, och i de öfriga här upptagne länen hade väfnadsproduktionen bibehållit sig vid enahanda ståndpunkt, som under nästförutgångne år. Af de till manufakturernas befrämjande anslagne statsmedel har år 1847, såsom premier för i Westernorrlands län år 1846 åstadkommen tillverkning af finare lärftsväfnader blifvit utbetald en summa af 2,670 rdr 24 sk. 6 rst., hvilken understiger det belopp, som nästförutgångne året för dylikt ändamål utgick med 284 rdr 18 sk. Hvad öfrige husslöjder angår, så är, enligt hvad af vederbörandes uppgifter inhemtas, arbetsskickligheten i hvarje särskild slöjdegren gemenligen inskränkt inom vissa landsorter eller socknar och förhåller sig härvid sålunda, att de slöjder, hvilka under en längre tidrymd på desse ställen idkats, derstädes fortfarande blifvit vidmakthållne och fortsatte, utan att hafva under de sednare åren i någon anmärkningsvärd mån hvarken afeller tilltagit; och må bland sådana slöjder, hvilka alla såsom binäringar utöfvas, nämnas tillverkningar af smiden, såsom liar, ullsaxar, spik och nubb m. m., af flera slags möbler, laggkärl och enklare redskap, vinteroch sommaråkdon, huggne och slipade qvarn-, trappoch golfstenar, kardor, häktor, väfskedar, ur och klockor, såll af åtskillige sorter, samt flätor af halm, hvilka tillverkningar ofta äro med mycken skicklighet förfärdigade och till icke obetydliga belopp afyttras. Hvad slutligen angår handtverkerierne, så kan värdet å deras tillverkningar ej uppgifvas, enär någon anmälan derom icke af handtverkarne meddelas. De upplysningar, som i afseende på dessa näringar i öfrigt varit att tillgå, innefattas i vederbörande auktoriteters, i enlighet med de af Collegium uppgjorde formulärer upprättade och insände förteckningar; på antalet af handtverkare i städerne och köpingarne samt handtverkare och gerningsmän på landet och deras gesäller och öfrige arbetare, äfvensom å den bevillning, som för omförmälte idkares rörelse blifvit erlagd, allt för år 1847. Af dessa förteckningar, hvilka i upprättadt sammandrag här under Litt. D. E. F. i underdånighet bifogas, inhemtas, att sistnämnde år antalet af handtverksmästare och qvinnor, som drifva verkstäder i städerna och köpingarne, utgjort tillsammans 7,223, af deras gesäller 6,160, af lärlingar 7,832 och af andra vid handtverken skattskrifne arbetare 1,525 eller sammantaget 22,740; att män och qvinnor, som på landet drifva handtverksverkstäder, uppgått till ett antal af 1,043 samt deras gesäller till 301, lärlingar till 622 och andre arbetare till 179, tillhopa 2,145; att antalet af egentligen så kallade gerningsmän å landet utgjort 10,031 och af deras biträden eller arbetare 5,763 eller sammanräknadt 15,794; samt att den i och för handtverksförelsen taxerade bevillning, under samma år, är upptagen för handtverkarne i städerna och köpingarne till 77,481 rdr, för dem som å landet drifva handtverksverkstäder till 2,321 rdr och för gerningsmännen till 11,394 rdr. Den jemrörelse, som i-de förut angifne underdåniga berättelserna om handtverksnäringen blifvit framställd öfver förhållandet i nu omförmälda afseende det ena året med det som näst förut egde rum, kan ej för år 1847 med tillförlitlighet uppgöras, enär uppgifterna för samma år äro grundade på ett af Collegium, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, i annan form och efter andra grunder än de hittills begagnade författadt formulär, hvilket Collegium förmodar skola leda till mera noggranna och fullständiga uppgifter uti ifrågavarande ämnen, än bittills varit fallet. Af slöjdevaror, i tulltaxan ej specificerade, utfördes samma år för ett värde af 21.189 rår,