Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1849, sida 1

1847 utfärdat tillståndsbref, äfvensom öfver de patenter, på här i riket förut okända uppfinningar, Collegium samma år meddelat, får Collegium i underdånighet bifoga förteckningar. (lit. B och C.) Vidkommande dernäst husslöjderna och deribland i första rummet väfverinäringen såsom den vigtigaste, får kollegium i underdånighet anmäla följande. På sätt de från tullkamrarne i Borås och Ulricehamn inkomne uppgifter på qvantiteten af i orten åstadkomna samt till andra delar af riket förpassade väfverivaror gifva vid handen, har husväfnadstillverkningen inom Elfsborgs län år 1847 utgjort af bomullsväfnader . . . . 7,147,452 alnar. af blaggarns och linneväfnader 433,187 d:o af ylleväfnader.. 2 610, 118 d:o af väfnader af blandadt slag 350 d:o tillsammans 8, 19 1, 107 d:o af dukar, hufvudsakl. af bomull 1,502,956 st. af band, diverse slag . . . 237, 000 alnar. af täcken och tröjor ER 3,180 st. af strumpor och vantar . . . 1,416 par. Vid jemförelse häraf med den uppgifne qvantiteten af tillverkade väfnader i samma ort år 1846 finnes att produktionen deraf nästderpåföljande år öfverstigit den förstnämnde år åstadkomna af bomull alngods med . . . 460, o00 alnar. af ylleväfnader me... 2 1,906 d:o af dukar, mest af bomull med det betydliga beloppet afF. 946,707 st. af band med.. 9 128,900 alnar. Och ehuru tillverkningen minskats : af blaggarns och linneväfnader med 39,329 alnar, af täcken och tröjor med . . 1,071 st. af strumpor och vantar med. 1,263 par, kan likväl af ofvanuppgifne förhållande med säkerhet slutas, att väfnadsindustrien i omförmälde län, särdeles i afseende på väfnader af bomull, betydligt tilltagit och utvecklats. Vederbörande kronofogdar i rikets öfriga län hafva väl, så vidt ske kunnat, afgifvit upplysningar om väfverislöjden inom deras fögderier för år 1847 samt en del af dem äfven uppgifvit de qvantiteter af väfnader, som de ansett hafva blifvit utöfver tillverkarnes eget och deras hushålls behof utom tillverkningsorterna sålde, men som andra kronofogdar åter förklarat att, ehuru väfnader från deras fögderier till icke obetydligt belopp blifvit afyttrade, det för dem likväl varit omöjligt att ens till sannolikhet angifva qvantiteten af de aflåtne väfnaderne, så kan af de inkomne uppgifterna på ifrågavarande utöfver orternes eget behof åstadkomne väfnadsqvantiteter någon grund icke hemtas för ett säkert bedömande af rätta beloppet af den inom riket tillverkade och afyttrade varumängd utaf ifrågavarande beskaffenhet, eller annan slutsats häraf dragas, än att väfnadsproduktionen i vissa orter utöfver tillverkarnes eget behof varit till qvantiteten vida större, än som af kronofogdarnes berättelser är att inhemta. Emellertid torde här få upptagas de väfnadsqvantiteter, som åtskilliga kronofogdar ansett hafva blifvit tillverkade och afyttrade, ej mindre inom de här nedan först nämnde län, der väfnadsslöjden allmänt idkas och utgör ett hufvudsakligt bidrag till folkets bergning, än i de län, der den är af mindre betydenhet neml.: i Gefleborgs län, gröfre linneväfnader 1, 76 7,000 aln. i Westernorrlands län, hufvudsakligen finare lärtt.. . 476, 500 d:o. i Hallands län, ylle-och Unneräfnader.. . 246, 960 aln. samt i följande län, hvarifrån i öfrigt uppgifter om qvantiteten af tillverkade och afyttrade väfnader inkommit, nemligen Jönköpings, Christianstads, Nyköpings, Gottlands, Wexiö, Skaraborgs, Jemtlands, Linköpings, Fahlu och Westorhattano OAAHAYAAnOA 1 00 Qa a.