Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1849, sida 2

nållet sig 1 Faris for att Kontererå mead Me ait lega, fått order att afgå till Brissel. Sardinions befullmäktigade, markis Ricci, uppehöll sig ifven i Paris, och skulle i Lagrånes och Ellis sällskap begifva sig till Briissel. Den 7:de har krigsrätten afkunnat dom öfver alla dem, som voro anklagade för att hafva tagit del i mordet å general Brka och hans adjutant kapten Manguin under Juni-upproret. Fem äro dömde till döden, 16 från 2 års till lifstids fängelse och tvångsarbete, 3 blefvo frikände. De fleste af de sakfälde hafva besvärat sig. Courrier de Lyon för den 9:de dennes innehåller följande: marskalk Bugeand har inträffat härstädes och tagit sitt högqvarter i Hotel de Provence. Hela alparmeens generalstab är inrymd derstädes. General Gemeau, prefekten, mären, kardinal Bonald och alla civila och militära auktoriteter hafva uppvaktat marskalken. Denne var, som vanligt, mycket språksam och höll långa tal såväl till de civila som militära auktoriteterne. Till de förre yttrade han bland annat: Framför allt måste den inre freden betryggas. Frankrike har en vacker arm6, men det kan icke behöfva den emot yttre fiender och regeringen får så länge icke tänka på att låta den öfverskrida Alperne, som hon ej bakom sin rygg öfverväldigat borgarkriget. Det kan lätt komma ett ögonblick, då vi med vapen i hand måste bekämpa orostiftarne.... Och J, mina herrar domare och embetsmän, J måsten visa en synnerlig fasthet i edert kall o. s. v. — Till officerarne sade marskalken, till bestyrkande af sitt tal i Bourges: Jag vet icke, huruvida vi blifva kallade att gemensamt kämpa på andra sidan Alperne. I detta fall räknar jag derpå, att J skolen bidraga till förherrligandet af våra ärorika fanor. Denna punkt är dock icke Alparm6ens enda bestämmelse: landets inre belägenhet erfordrar fastmer dess hela medverkan; dess ändamål är att skydda samfundet emot onda lidelser och bilda en oöfverstiglig dam emot alla planer, hvilka skulle medföra statens upplösning .... I det inre måste landet först blifva starkt: denna uppgift (att göra regeringen stark i det inre) synes i innevarande ögonblick vara alla stora europeiska armåers uppgift. Att österrikiska regeringen undgick sitt fall och sin upplösning, som syntes alla oundvikliga, derför har den endast och allenast att tacka sin armes starka organisation, stränga disciplin och militäriska anda.... Det lider intet tvifvel, att vår förträffliga arm skulle uppfylla en dylik hög kallelse, i fall borgarkriget utbröte. SICILIEN. En förändring har egt rum i ministeren. Krigsdepartementet, under nuvarande förhållanden det vigtigaste, har uppdragits åt en Orsini. Ferdinands emissarier hafva framkallat några oroligheter, till hvilkas undertryckande energiska åtgärder vidtagits. Rustningarne till öns försvar fortfara. Franska och schweitziska officerare hafva ankommit till Palermo för att gå i siciliansk tjenst. NEAPEL. I hufvudstaden hafva oroligheter utbrutit den 29:de Januari, hvilkas anledning, tendens och omfång omöjligen kunna inhemtas af de motsägande underrättelserna. Det officiella bladet Tempo, hvilket så till sägandes exellerar uti nyttiga lögners spridande, framställer dessa oroligheter såsom helt obetydliga, de der lätt och hastigt åter blifvit dämpade utan blodsutgjutelse. En diplomatisk brytning har uppstått emella Neapel och Toskana. Toskanska sändebudet ha lemnat Neapel. Tempo talar icke ett enda ord om ankomste af spanska trupper till Gackta, en alltför vigtig sa . I för att af bemälte tidning förbigås med tystnad om den verkligen passerat. Deremot omförmä I ler den, att tvenne spanska krigsskepp anländ 3 till Gata från Barcelona. . Ett rykte, som dock umbär hvarje sken af san 1 nolikhet, förmäler, att påfven i hemlighet lem nat Gaöta och gått ombord å en fransk ångbåt för att begifva sig till Frankrike. n I en skrifvelse från Gadta uti en toskansk tid . ning meddelas, att en armekorps skall under, Zucchi a befäl, sammandragas i Ponte Corvo. Vidar Yttras, att sardinska sändebudet grefve Martini r en vän af den bekante bayerske gesandten grefI, ve Spaur, vunnit mycket inflytande och att ha helt öppet förklarar, att Sardinien skall sätta si tt emot hvarje främmaude inblandning i Kyrkosta tens angelägenheter. Man tror Carl Albert va E ra på god väg att sluta en allians med Ferdinan I af Naanel