Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1849, sida 1

Beatrix. Roman från Konungadömets tid af Arsene Houssaye. (Fri öfversättning.) (Forts. från N:o 39.) — Nåväl! Ni ler, Maurice, men jag — jag älskar er med allvar. Jag bedyrar er, att detta aldrig händt mig förr. Ni inser det väl. Förr älskade jag flygtigt; jag lät mig hänföras af snille, behag och svärmeri, hvar de funnos. Enhvar, som visade sig för mig såsom en lefnadsglad, slösande yngling; en hvar, som alltid var vid godt humör, som roade sig med hela verlden och mig, derjemte; enhvar, som visste att tygla en häst, och med behag rigta sin värjstöt, var väl viss om, att jag skulle fästa mina blickar. på honom för en dag eller två — men längre gick det aldrig. Dessa böjelser voro eldar af halm, alltid klara och lifliga, men endast i den mån de fattades af vinden. Hvad er angår, Maurice, har jag sett er väl tusen gånger, utan att tänka derpå. Ni ansågs, jag tror det, med skäl, för en extravagant af första rangen. Jag hörde så myeket talas om edra hästar, edra skulder, edra älskarinnor och edra dueller. När jag tillbragte en månad, utan se er på theatern eller i parken, sade man mig, att ni var i London, i Stockholm, eller annorstädes. För min del, föll det mig då