sitt rätta ljus och derigenom vederlaggda på de sätt kommunisternas sekt tyckes vilja förstå dem är det nästan öfverflödigt att nämna något on de vidunderliga utvexter, som uppkomma deraf såsom qvinnans gemensamhet, barnens ryckande frår föräldrarne, förnekandet af Gud och Försynen som t. ex. Hr Proudhon så fräckt predikar. All familjelif, detta det skönaste af allt lif på jorden då det är som sig bör, skulle genom det förrs upphäfvas, och derigenom hvarje samhälles, ja hela mensklighetens rot, i grund förstöras; ty utan tvifvel är familjelifvet statens grund, liksom den bör vara dess förebild. Äfven denna sköna sanning har af kommunisterna förvridits, då de vilja försöka att göra hela staten till en familj med gemensamma fäder, mödrar och barn, hvilket dock tydligt vore att sönderslita alla band i stället att hopknyta dem. Och om Gudsförnekandet ej är en ren galenskap, så måtte Hr Proudhon ej kunna mena förnekandet af någon annan Gud, än den som af de orthodoxa katolikerna predikas, en Gud, som kan försonas af yttre gerningar och ceremonier, som kan bevekas af så kallade helgons böner m. fl. orimligheter; men ej den sanna af Kristus förklarade Gud, som ej billigar något annat offer än ett ångerfullt och botfärdigt hjerta, offret af en sjelf med sina lustar och begärelser; men då också alltid med faderskärlek åter mottager det älskade och älskande barnet. För honom behöfs det intet menskligt bevis, intet menskligt försvar, hvarför vi också för denna gång nedlägga pennan. — t — För ofvanstdende artikel har plats blifvit begärd i Handelstidningen. Vi hafva destomindre velat vägra artikelns intagande, som vi i hufvudsaken gilla dess tendens. Vi anmärka blott, att bevisningen Synes oss nog matt, då fråga är om att vederlägga en af de vådligaste villomeningar, som hitintills fått insteg bland menniskorna.