Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1849, sida 1

— FEFITÅ UUHIAMdAM-. — CUUI på Sått oru bildnings-cirkeln funnes mera lif. De slestes omdöme om bildnings-cirkeln är: litet nöje för ringa pris; och blifva somliga af dem borta frå sammankomsterna, för att hemma i några liktänkandes sällskap sysselsätta sig med det visserliger tidsfördrifvande, men tillika andefattiga och, ddet urartar till passion, i hög grad föorderfliga kortspelet; andra, böjda för ännu mera djuriska nöjen, tillbringa tiden på krogar och ut lastfulla personers sällskap; få äro de, som ut bildande och interessanta böckers eller menniskors sällskap söka nöjen, hvilka uti ännu högre grac kunde njutas uti bildnings-cirkeln, om denna nemligen litet mer uppfyllde sin bestämmelse. Lif, nöje, nytta: se der det som borde finnas inom bildnings-cirkeln ! När bildningens träd vattnas med nöje, då först får det lif och kan utskjuta hjertats, tankens, kunskapens och umgängets bildningsgrenar, som bära den sanna nyttans frukter. Nyttan bör gå hand i hand med nöjet; den som icke inser nyttan måste lockas genom nöjet. Men huru åstadkomma detta, mera än som hittills inom Götheborgs bildningscirkel varit fallet? ,Omvexling förnöjer är en sats, hvilkens sanning hvar och en lär hafva erfarit. Om vid bildnings-cirkelns sammankomster diskussioner, föredrag, sång, musik och emellanåt dans omvexlade med konversation och läsning; månne ej detta skulle verka betydligt? Men för att rigtigt utveckla mitt förslag, vill jag först proponera, att för bildnings-cirkeln hyrdes en lokal, bestående af en stor sal, med två eller tre mindre rum. I ett af desse sednare borde bildnings-cirkelns bibliothek hafva sin plats; ty nu, då detta är på ett helt annat ställe, blir det f öga begagnadt. De, som redan hafva smak för läsning, göra sig gerna till och med mycken möda för att få böcker; men icke så de, som äro okunnige om deras ovärderliga skatter; hvadan äfven den minsta möda för erhållande af sådana måste sparas dem. Sällskapet sammanträdde hvarje söndag, och sammankomsten ansåges ej slutad inom kortare tid, än fyra timmar. En af de olägen-— heter, som härröra af det långa uppskofvet mellan sammankomsterna, är, att det f öredrag, som icke för aftonen hinner afslutas, förlorar största delen af sin effekt, emedan åhörarne möjligtvis nästa gång glömt, om icke allt, åtminstone en del af de till det helas sammanhang hörande detaljer. Under sammankomsten hölles ett eller två valda föredrag, några sånger sjönges, ett vid föregående sammankomst valdt ämne diskuterades, ett eller flera stycken spelades på ett bildningscirkeln tillhörigt fortepiano af dem, som förut dertill anmält sig, hvarförutan hvar och en efter förutgången anmälan tillätes, att på något instrument, eller på annat sätt, bidraga till sällskapets nöje. Alla dessa saker borde icke följa tätt på hvarandra, utan alltid dessemellan lemnas tid för enskild konversation, hvilken sällskapslifvets krydda måste af hvarje ledamot som sig bör uppskattas. Samtalsämnen komme icke då att felas, när så många olika underhållningsämnen förekommo. Sällskapet finge fritt placera sig på stolar och omkring små flyttbara bord. Vissa tidningar funnes att tillgå inom sällskapet. Diskussion är ett ämne, som, besynnerligt nog, ej tillätes inom bildnings-cirkeln; och dock är, efter min tanka, ingenting mera lärorikt. och underhållande, än en väl utförd diskussion, såväl för de diskuterande, som åhörarne; ty man får dervid icke allenast höra försvaras olika meningar, af hvilka man kan bilda sig ett eget omdöme, utan förmågan att reda och yttra sina tankar vinner derigenom betydlig utsträckning. Man förstår bättre sig sjelf, och får ett klarare begrepp om sin egen mening, ust genom bemödandet att göra den tydlig för undra. Detta är af icke ringa vigt. Jag skulle äfven nska, att en undervisningsanstalt stode i samnanhang med bildnings-eirkeln, hvarest under issa timmar i veckan gåfves undervisning i svenka språket och stilskrifning. IIvars och ens tällning inom samhället beror till en stor del på örmågan att kunna yttra sig. Största skillnaden 1 115 J rn 11 AAQ c J. 1 1 W E—