Beatrix. Roman från Konun gadömets tid af Arsene Houssaye. (Fri öfversättning.) (Forts. från N:o 31.) Han stannade snart vid den mening, att grefvinnan ej talat så i annan afsigt, än att för sitt folk dölja det äfventyr hon haft med honom. Kaleschen försvann under de lummiga grenar, som nedhängde från de kring vägen planterade träden. — Lika godt då! sade Maurice. Jag skall utan tvifvel få återse henne. Denna qvinna torde nog med kommande dagar här blifva synlig. Vore också ej annan bevekelsegrund för hand än endast nyfikenheten, skall hon dock återkomma. Lika godt eljest! Jag har vunnit mitt vad. Skulle jag också vilja lemna allt annat å sido vid äfventyret, är likväl detta redan något: Men, i sanning, gjorde jag ej förr på fem minuter en så skön resa. Han återvände till sina kamrater med utseende af den lyckligaste segrare i verlden. Ehuru på förhand sysselsatt med det äfventyrliga i sin ställning, då han tog plats i kaleschen, hade han likväl märkt, att en af hans kamrater och vänner hade gått åkdonet helt nära,