Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1849, sida 1

Skydds-Syskonen. Skizz af Philaletes. (Forts. från N:o 18.) VI. Efter en sömnlös natt, hvars minne säkert aldrig lemnade vår yngling, såg han ändtligen skuggorna vika och höstsolens strålar inbryta i rummet. Han hörde en knackning på sin dörr; han spratt till, ropade: Hvem är der? Dörren öppnades, och efter tre års skiljsmässa var han innesluten i Ivars armar. Saknande förmåga att yttra ett ord, brast han i gråt. Intet skall du bete dig som ett nerfsjukt fruntimmer? skämtade Ivar; men tillade, i det han uppmärksamt betraktade sin vän: -August, du har något, som ligger dig om hjertat — huru det än må vara, så sig mig det uppriktigt. I går afton förstörde jag på spel allt hvad jag egde, och då jag kom hem i den mest förvirrade sinnesstämning, stod bror Christian här i min kammare, för att underrätta mig om min mors död. De sista orden framförde han med bruten röst, i det han vände sig bort. Vänd dig ej ifrån mig! bad Ivar med en hjertlighet, som ej förfelade sin verkan på Augusts veka sinne. Du är i sanning mycket att beklaga, min stackars August; men allt kan bli bättre, än det nu ser ut.