Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1849, sida 2

likväl i följd af kriget icke var gynnsamt för sjöfarten. Medan den engelska sjöfarten vunnit genom kriget, har den tyska förlorat betydligt. Antalet af tyska fartyg uppgick 1847 inalles till 6,17 2, hvaremot antalet 1848 blott utgjorde 1,944, således 4,248 fartyg mindre. Antalet af engelska fartyg utgjorde förra året 61,714 hvaremot det 1847 endast varit 5,500. Äfven antalet af amerikanska fartyg var större 1848 (140) än 1847 (81). 120 bönder på Möen hafva på det nya året tillsändt den bekante prokuratorn och riksdagsfullmäktigen Balthazar Christensen en lyckönsknings-adress, deri han helsas som 5den förste bland de förster och vbondeständets bepröfvade vän. Guvernören på Als kammarherren Riegels har ankommit till Köpenhamn med en af 15,000 Slesvigare undertecknad protest emot Slesvigs lösi ryckande från Danmark och införlifvande i Tyskland. Denna protest erhäller så mycket större betydelse, som underskrifterne förnämligast härröra från medlersta och södra Slesvig. I amtet och staden Flensburg hafva samlats 3,281 underskrifter, deribland slera tillhöra de anseddaste köpmän. Slesvigholsteinska auktoriteterrne söka naturligtvis att med all makt hindra dylika opinions-yttringar, som annars skulle f örekomma mycket allmännare. DANSKA HERTIGDÖMENA. Till Slesvig skall ankommit en skrifvelse från v. Gagern, deri han uppmanar vederbörande auktoriteter att ställa sig i spetsen för adresser till centralstyrelsen, som uttala icke endast en önekan, utan en uttrycklig begäran om Slesvigs förening med Tyskland. Adressen af de slesvig-holsteinska damer, som tagit sin tillflykt under drottning Victorias kjortlars skugga, har nu blifvit synlig i tidningarne. Detta löjliga och bombastiska opus innehåller den bönen, att hennes engelska majestät måtte misskunda sig öfver slesvigarne och frälsa dem från den danska träldomen! TYSKLAND. Diskussionen öfver österrikiska frågan begynte i nationalförsamlingen den 11 dennes. Gagern hade denna dag ett anförande, som innehöll en ytterligare ganska elastisk förklaring af hans program. lefve det möjligt, att Österrike med sina tyska provinser kunde inträda i den tyska förbundsstaten, så ville han gerna ändra sin åsigt och foga sig efter denna anordning; han måste dock tro, att det icke komme att ske, hvadan det äfven måste bli Österrike öfverlåtet att utta— la sig deröfver., Hvad han isynnerhet önskade, var att få fria händer i underhandlingarne med Österrike. Debatten fortsattes den 12, då den ånyo blef ajournerad. Grundrättigheterne hafva nu blifvit publicerade i Wiirtemberg, Kurhessen, Frankfurt am Main, Weimar, Braunschweig och Oldenburg. Storhertigarne af Hessen och Baden hafva i noter till centralstyrelsen förklarat sin åsigt vara, att ett ärftligt öfverhufvud bör sättas i spetsen för Tyskland. Storhertigarne af Hessen och Oldenburg samt de Thiiringska furstarne hafva, enligt hvad , Deutsch. Zeit., förmäler, erbjudit kungen af Preussen tyska kejsarkronan. PREUSSEN. Berlin den 13 Jan. Valkampen har allaredan börjat; partierna stå mycket skarpare emot hvarandra, än i April. Den af regeringen utlofvade valfriheten gäller icke för de radikale; deras församlingar skingras af polisen. — ULU Kent