begynna 1 Baden den 5 dennes och utbryter i aaledning deraf, att äfven Preussen skall deltaga i densamma: Med den tyska enheten är det förbi!Riksförsamlingen hade ett mycket stormigt möte den 4:de, då förhandlingarne rörde ett andragande at Wesendonk att preussiska försattningen skulle kasseras. Efter mycket stoj och väsen, kom församlingen till det resultat, att hon gick öfver till dagordningen. Den omtalade österrikiska noten har nu blifvit synlig i tidningarne. Den är hållen i en mycket styf och högdragen, ja nästan ofvermodig ton. Dess innehåll låter i korthet sammanfatta sig sålunda: Gagern har origtigt uppfattat Schwarzenbergska ministerens program, och Österrike har icke utträdt ur tyska statsförbundet, der det innehar första rummet, samt tar på grund deraf i anspråk den rättigheten att efter godtfinnande antaga eller förkasta Tysklands projekterade författning. Härunder ligger påtagligeu fördold den afsigten, att återupplifva den gamla förbundsdagen. I följd af denna not har Gagern tillställt österrikiska utskottet en utförlig förklaring, deri han med en obetydlig modifikation vidblifver sitt program. Den officiella Ober-Post-Amts-Zeitung, som meddelar denna notis, gör dervid den anmärkning, att det är att hoppas, att hvarken v. Gagern eller nationalförsamlingen går in på Österrikes anspråk. Oldenburgs storhertig fordrar af landtdagen, att den skall bevilja honom en årlig civillista af 170,000 thaler, anvisade på domänerna, som för evärdliga tider och under alla omständigheter skola förblifva hans familjs ärftliga egendom. Denna fordran har väckt en så mycket större sensation, som landtdagen redan erbjudit sig att bestämma civillistan till den för det lilla landet ganska ansenliga summan af 115,000 thaler. Hamburgs konstituerande församling har beslutat, att de deputerade såsom sådana icke skola erhålla några arfvoden. Den har nu äfven valt ett konstitutionsutskott. i Liibeck har genom militärkontingentens mera än dubbla förhöjning råkat i allvarsamma bekymmer. Man funderar på huruvida det icke vore bäst att uppgifva sin sjelfständighet och ansluta sig till en större stat. För detta fall kastar man blickarne på Hanover. SLESVIG-HOLST. ANGELÄGENHETERNE. Bunsen skulle, heter det i en skrifvelse från Frankfurt af den 5 dennes, den 9 inträffa i Berlin från London och kort derefter bege sig till Frankfurt för att erhålla nödige instruktioner för tysk-danska fredsunderhandlingarne. Äfven förljudes, att den bekante syndicus Banks kommer att emottaga ett vidtigt värf vid dessa fredsunderhandlingar. Både i Morning Chronicle och Globe berättas, att lord Palmerston framställt ett förslag, för hvilket redan vunnits Sveriges, Frankrikes och Rysslands bifall, att Slesvig skulle förklaras för alldeles oafhängigt af såväl Tyskland som Danmark, erhålla sin egen styrelse och åtnjuta en fullkomlig neutralitet, ända tills genom en slutlig fred slesvigska frågan blifvit definitift afgjord. I en tysk tidning påstås att lord Palmerston, såsom basis för fredsunderhandlingarne, föreslagit, att Slesvig blir ett sjelfständigt hertigdöme, som dock genom en personalunion står i f örening med Danmark och erkänner detta rikes öfverhöghet. vSchlesw.-Holst.-Zeitungs har blifvit förbjuden i Berlin. RYSSLAND. Efter trovärdige underrättelser från åtskilliga delar af Ryssland, hvilka öfverensstämma i hufvudsaken och blott i vissa biomständigheter afvika från hvarandra, skall sedan vinterns början ett, om icke revolutionärt, likväl i politiskt afseende, ganska betänkligt tillstånd råda i de östliga och sydostliga guvernementerna af det stora kejsaredömet. I guvernementerna Wjätka, Kasan, Simbirsk och Pensa lära beväpnade bondhorder, ofta 5 till 6,000 man starka, under mord och plundring genomtäga landet; i Kasan, en stad med 60,000 innevånare, skola till och med flera hus blifvit stuekna i brand. Bekräfta sig dessa underrättelser, kan man vänta vigtiga följder af desamma; måhända äro ofvannnämnda fakta att betrakta såsom de första symptomerna till en resning bland de lifegne i de guvernementer, som omfatta dat gamla riket Kasan A e:. .