Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 januari 1849, sida 2

— middagstiden, besagde dag, hade Windischgrätz, i spetsen för sina trupper, inryckt i de begge nämnda syskonstäderna. En annan den 6 utkommen II:te armebulletin redogjorde för de i norra Ungern af general Götz den 31 Dec. började offensiva mått och steg, samt vidare för de lyckliga resultaten af de kejserliges operationer i banatet. Notiser från Raab af den 4 dennes, uppgifva styrkan af de kejserliga trupper, som voro förenade vid Pesth, till 100,000 man. Kossuth berättas med alla sina anhängare hafva flyktat till Debreczin och medtagit alla regalierna. Windischgrätz har förklarat honom och alla medlemmar af landtförsvarskommissionen för fredlöse. — Följande utdrag ur Börsenhalles Wienerkorrespondens ger ett begrepp om sättet huru kriget föres i Ungern: På många orter åtnöjde sig icke Kroaterne med att plundra, utan de härjade och nedbrände allt, så att trupper, som kommo efter dem, blott förefunno menniskotoma, ödsliga platser, och gingo miste om den, efter en strapatserande och ansträngande marsch, så vil behöfliga vederqvickelse. Ty då Kroaterne i sin vildhet förstörde och förderfvade allt hvad de icke kunde medtaga, så grepo de arma invånarne redan vid deras annalkande till flykten för att blott rädda sina lif. För att sätta en gräns för denna Kroaternes tygellösa framfart, har man under marschen måst införa ståndrätten ibland dem, ett talande bevis på hvilken manstukt som måtte råda ibland de kroatiska trupperna. — Enligt ofvanstående korrespondens hålla sig ännu fästningarne Komorn och Leopoldstadt. På den förra, som i anseende till den naturliga fastheten af dess läge anses för nästan ointaglig, kommenderar Mathenyi, infödd ungrare, hvilken som officer tjenat i kejserliga armen. Leopoldstadt är deremot en punkt utan strategisk vigt. Der kommenderar, berättas det, en viss baron Bayer, annnars som skriftställare bekant under namnet Rupertus, hvilken skall förklarat vilja försvara sig till det yttersta. Supplikatz, Serbiernes nye woiwod, har aflidet. General Stratimirovich skall vara designerad till hans esterträdare. Ministeren har, med anledning af den lydelse man gifvet 1:sta paragrafen i grundrättigheterne, ratt all makt i staten utgår från folket, å riksdagen i Kremsier den 4 dennes framkommit med en energisk förklaring emot folksuveräniteten. Den på högre ort så misshagliga paragrafen skulle åter komma före i mötet den 8, hvars utgång emotsågs med mycken spänning. Riksförsamlingen får säkerligen gifva efter och underkasta sig den förödmjukelsen att förneka folksuveräniteten, ty annars går den sannolikligen sin upplösning till mötes, och då får väl Österrike, liksom Preussen, åtnöja sig med en oktroyeradförfattning, hvilken dock torde på långt när ej bli så liberal som den preussiska. Ministeren sjelf har varit mycket nära sin upplösning på ett ganska tragiskt vis. På resan från Wien till Kremsier kom jernvägsvagnen med ministrarne ut af spåren; men någon olycka inträffade icke, så att herrar ministrar sluppo undan med blotta förskräckelsen. TYSKLAND. Flera tyska stater af andra rangen, med Baiern och Hanover i spetsen, äro, att döma af en mängd notiser och berättelser i tyska tidningarne, ingalunda hugade att underkasta sig ett riksöfverhufvud och motarbeta fördenskull allt hvad de förmå Tysklands enhet. Deremot hafva några representantkamrar — Hessen-Cassels, Braunschweigs