Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1849, sida 1

5 gr. blidt. Några drag ur Jean Pauls tidigare lif. Hvem i den bildade verlden har ej hört talas om Jean Paul; har ej förtjusts eller häpnat vid läsningen af hans underbart fantasirika, i bilder och språkskönhet gigantiska skrifter? Att titta in i en författares innersta själ, hvars utansida man redan känner af hans verk, att lära känna hans hemlif, hans arbetssätt, hans hemligaste sträfvanden, önskningar och tankar, hans små eller stora svagheter, med mera sådant, som döljes för verlden, men ändå spelar en icke obetydlig rol i de arbeten, som för verlden framläggas, har i alla tider utgjort ett af den läsande publikens skönaste nöjen. Ett sådant nöje erbjudes dig härmedelst, vördade läsare. Roten och de första skotten af J. Pauls skriftställarverksamhet blottas här för dig. En af Tysklands betydligaste bergsträckor, som i öster stöter tillsammans med Sachsiska Erzgebirge och Böhmervald, i norr står i förbindelse med Thiringerwald och i vester med Spessart, är — Fichtelberget. Vid foten af detta berg ligger en litenst ad, Wunsiedel. Der föddes Jean Paul Fredrik Richter år 1763. Klarare än andra år, måste solen det året hafva lyst, efter så mycken eld och värma ingöts i den lilla gossen, som det året föddes. Fadren var klockare och organist; modren en fattig klädesfabrikörs dotter. Dervarande pastor hade största inflytande på J. Pauls första ungdomsbildning derigenom, att han, genom att lemna gossen tillträde till sitt bibliothek, satte honom i tillfälle, att utan lärare lära och bilda sig sjelf. Vi inbilla oss, att skolan gör så mycket. I det skick, hon vanligen är — och på denna tid var hon det ännu mera, än på våra tider, i sitt vanliga skick, — gör hon bra litet. De stora strömmarne gå med egna fåror genom verlden;och skolan hvarken uppehäller eller påskyndar deras lopp. Som 18 ärs yngling skref J. Paul till sin goda pastor om böckerna i hans bibliothek: Jag har genomläst Hippel ,om ägtenskapet,; den har en frappant likhet med samma författares ,Lebensläufen nach Aufsteiglinie,; i båda råda originell qvickhet och humor. De återsändas. Men vågar jag begära ännu flera, 3:dje delen af Semlers ,undersökning öfver canon,, Göthes skrifter, 2:dra delen af Lavaters ,dagbok,, Helvetius , om menniskans uppfostran,, och, vågar jag utsäga det, äfven Lessings ,fragmenter). Om denna bok tänker jag: antingen innehåller hon sanning eller lögn; i förra fallet är hon icke farlig och i sednare kan hon antingen öfvertyga om lögnen så, som vore hon sanning, eller också kan hon det icke. Kan hon icke öfvertyga, så stärker hon mina förut fattade öfvertygelser. Skulle hon åter förmå att öfvertyga mig i de ämnen, om hvilka jag icke fattat något klart begrepp, och jag antager, att de gifna öfvertygelserna vore idel förvillelse, så är likväl denna förvillelse, när den är sannolik och inlysande, bättre än fördom, för hvilken jag icke har några grunder i öfvertygelsen. Mångfaldiga utdrag ur de mest olikartade verk, hvilka J. Paul erhöll ur detta bibliothek, lade grunden till den vana att excerpera, hvilken han sedan bibehöll under hela sitt lif. Innan han lemnade universitetet, hade han sålunda genom excerpter hopsamlat 13 starka qvartband, af hvilka det sista var 216 sidor kompakt, men redig stil, försedt med 3 register, af hvilka det i:sta innehöll förteckning på de 21 skrifter, som han excerperat; det 2:dra sakregister och det 3:dje ) En kritik öfver G. 1., liknande den, som Strauss anställt öfver N. T. i sin bok Jesu lefverne.