Ho-Fi eller de sju husfrurna. Chinesisk Novell: efter Yu. Skönare än risplantan, behagligare än den smärta bambus var So-Sli, Tsching-Pos dotter. Hennes fot var icke längre och bredare än en finger, hennes gång derföre ett utomordentligt intagande vacklande och tumlande, så atthon icke kunde resa sig från stället utan en Fenarinnas hjelp eller ett spanskt rörs understöd. Så mäktig var hennes behagligheters förtrollning, att hon väckte den största uppmärksamhet, hvarhelst hon visade sig, liksom halmstrået, hvilket fristående vaggar på nästippen af en konstmakare från Schang-Hi. Hennes ögonbryn voro behagligt hvälfda, ögonen små och af det renaste mandelsnitt, håren fina som väfven af den svarta spindeln från Tschen-Si. Talrika voro So-Slös friare; hennes fader, den vördnadsvärde Tsching-Po, kunde efter behag välja sig svärson i hären eller bland ministeren; men han var en vis och menniskovän, som ifrigt efterspårade källorna till lycka och olycka, och han hade i tysthet föresatt sig att bortgifta sin dotter efter sin visdoms reglor, så som han efter en lång tids granskning hade fastställt dem och det till sin egen bedröfvelse, först lång tid efter sitt eget giftermål. Då emellertid hans hustru var död, så var denna bedröfvelse -icke så liflig, som