Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1849, sida 1

—— tagande bättre fästen vid ett förnyadt försök, lyckades det dem alltid, att ånyo svinga sig upp. Se har en ny klyftav, yttrade Mauritz, i det han stannade ett ögonblick. Skola vi undersöka den 2 Nej, vi ha ej en sekund att förlora, svarade Karl, fortsättande sin väg. Men jag tror att en undersökning lönar mödan, vidhöll Mauritz. Solen lyser in genom motsatta öppningen, hvilken tvifvelsutan ligger utås dalen ochinträffar antingen straxt under eller öfver det ställe, der kejsaren befinner sig. Du säger något! inföll Karl, återvändande till Mauritz. Men märkvärdigt vore, om denna passage skulle, tvärtigenom berget, föra ända till motsatta sidan. Låtom oss efterforska. Jag är litet grand smalare än du; — jag vill krypa in i räfstugan, sade Mauritz. Sagdt och gjordt. Passagen vidgade sig alltmera utåt, och i dess yttre öppning. — som ganska riktigt befanns sluta vid bergets motsatta sida, instrålade solen med sin fulla glans. Vivat! vi ha ej räknat fel! ropade Mauritz. vSkynda dig efter, samma väg som jag. Du får nog pina lekamen en smula de första alnarna af klyftan, men sedan kan du ledigt röra dig. Innan Mauritz hunnit tala ut, var Karl nära nog framme. Ifvern gaf vingar åt hans företag.