Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1849, sida 1

Ytterligare om verkningarna af falska begrepp om religionens väsende.) Man sätter religionen i ett veta, på sin höjdi ett lagligt handla, ej i omskapningen af det omedelbara medvetandet af oss sjelfva, som ligger i känslan. Se här några ytterligare verkningar af detta falska begrepp om religionens väsende! På den ena sidan om det falska begreppet stär en tördomsfull eller kärlekslös rigorism; på andra sidan en slapp, troslifvet utsläckande indifferentism; samt på tredje sidan — och der stå flertalet af menniskor — en blind auktoritetstno, hvilken med det fasthållna skalet tystar ned det ropande samvetet, som i grunden saknar både tröst och frid. Så i den inre verlden; och i den yttre, stå omkring samma begrepp 4 hvarandra, om ej förkättrande, dock hvarandra ifrigt bekämpande och fiendtliga kyrkor, den Grekiska och Katolska, den Reformerta och Lutherska. TI stället för att räcka hvarandra handen ötver gemensamma trosartiklar, hvilka dessutom äro de vigtigaste, tron och fader vår, strida de mot hvarandra i de mindre vigtiga, som divergera. Dessa divergenser, ehuru de i systemet synas vara ganska stora, äro dock i lifvet helt små. Så t. ex. ligger stridspunkten i katolikernes lära om 7 sakrament och Calvinisternas om sättet för Kristi närvarelse i nattvarden mera i uttrycket, än i sjelfva saken, äro mera af formell än materiell beskaffenhet. Men hvarföre förenas de icke dessa kyrkor, då de alla hafva en Gud, en tro; ett dop, enahanda hopp och bekännelse? jo, emedan de allesammans sätta religionen mera i ett veta och lära känna, än i ett enkelt känna. De se icke i hela naturen ett enda träd, ett enda grässtrå fullkomligt likt det andra, utan öfverallt framträder den oändligt alstrande lifsfullheten i ett oändligt antal af omväxlande gesalter, ehuru i alla samma lifskraft, samma enhet uppenbaras; det oaktadt vilja de, emedan de en gång antagit, att religionen är veta, nödvändigt, att alla skola veta på samma sätt, att den religiösa känslan hos alla skall framträ) Forts. och slut från N:o 3.